Med ett brett leende berättar han om de sköna och lediga dagarna i Hultsfred. Om hur han egentligen inte gjort någonting, utan i stort bara relaxat och tagit det lugnt. Långt från den stress och press som annars präglar en speedwayförares vardag på den nivå Jason Doyle befinner sig på. 

– Det är trevligt att vara i Sverige och lämna Polen för ett tag. Jag har varit där i så många månader. Visst, det kanske inte finns så mycket att göra här i Hultsfred, men när jag är i Polen kretsar nästan allt kring speedway. Det är också skönt att inte bli igenkänd. I Lezno (Polen) känner folk igen mig på ett helt annat sätt. 

Australiensaren Jason Doyle är en av världens allra bästa förare och vet också hur det känns att bli världsmästare. Det var 2017. 

Riktigt den höga nivån har inte presterat på sedan dess. 

– Det har gått lite tyngre i GP-sammanhang efter att jag blev världsmästare. Och jag kan inte riktigt peka på varför det blivit så. Jag och teamet har jobbat väldigt hårt och vi hoppas att det lossnar snart igen. Det är fem GP-race kvar och vi siktar på att bli topp-sex och ordna en direktplats till nästa års Grand Prix. Annars finns risken att det här blir min sista GP-säsong.

I år har det som bäst blivit en femteplats i en av deltävlingarna. Inför tävlingen i Målilla ligger han på nionde plats i sammandraget. 

Han berättar att de kommer testa en annan "set-up" på maskinerna i Målilla. 

– Vi ska prova lite nya saker så får vi se. Vi har inget att förlora. Samtidigt kan det vara en fördel för mig och "Magic" (Janowski) att köra i Målilla eftersom det är vår hemmabana. Mikael Max (banchef) gör ett bra jobb och det brukar alltid vara rättvisa förhållanden. På andra banor kan det skilja mycket på att börja inifrån eller på yttern. Startspåren spelar inte så stor roll. 

Han hoppas på publikstöd från "hemmafansen" i Målilla, där han varit tvåa som bäst i GP (2016). 

– Jag har kört mycket i Polen där hemmaförarna får allt publikstöd, så det ska bli skönt att få köra i Målilla nu och få känna lite stöd från läktarna. Och roligt att det verkar bli mycket åskådare. Det blir en helt annan atmosfär då. 

För Dackarna är Jason Doyle oerhört viktig. Nyförvärvet har levererat i match efter match. Just nu har han det tredje bästa snittet i Bauhausligan. Bara toppförarna i GP-serien, Bartosz Zmarzlik och Artem Laguta, har ett bättre snitt. 

– Jag är nöjd med hur jag kör i ligorna. Jag vill väldigt gärna vara topp fem här i Sverige. 

Doyle berättar om hur coronapandemin påverkat tävlingssäsongen. 

– Normalt brukar jag ha 80 tävlingstillfällen. Nu är det bara 30. Därför vill jag gärna köra mer. 

Att nå långt och högt med Dackarna skulle skapa just den möjligheten. 

– Vi har ett väldigt starkt lag och inte bara på banan. Micke (Teurnberg) är den klart bäste lagledare jag jobbat med. Han är duktig på att organisera och underlättar för oss förare bland annat med resor och boende. Det är många små detaljer som gör stor skillnad. 

Han hoppas att kunna vara med och fixa ett guld till Målillaklubben när allt ska avgöras senare i höst. 

Men först har han en annan sak i sikte: att prestera på toppen av sin förmåga i GP-tävlingen på sin hemmaarena i Sverige.