Mikael Teurnberg har haft en fantastisk tid i Dackarna.
Frågan är om den tiden nu är över.
Han gav inget rakt svar en stund efter att Lejonen säkrat sitt första SM-guld sedan 2009.
– Man är tom så här direkt efter finalen. Jag kommer ge ett besked hur det blir inom en snar framtid, men jag kan säga att det är ovisst.
Man kan tro att besvikelsen var enorm efter finalförlusten, och det kanske den också är, men känslan är att Teurnberg tacklade nederlaget på ett bra och samlat sätt. Och det är klart, Dackarna var tvunget att prestera något utöver det vanliga för att kunna rubba och vända på steken i Lejonens högborg i Gislaved.
Fyra poäng skulle hämtas in och det lyckades ju faktiskt de regerande mästarna med efter fyra körda heat. Där och då kändes det faktiskt som att Teurnberg och hans team skulle bärga ett nytt SM-guld.
Så blev det inte ändå. Det var inte ens nära.
För det var ju så att redan i det femte heatet, efter den första korta pausen, ryckte Lejonen ifrån och tog en överraskande femetta med Kubera och Målillasonen Sammy Van Dyck. Den senare lyckades sensationellt hålla världsstjärnan Daniel Bewley bakom sig. Återigen hade hemmalaget en fyrapoängsledning totalt. Stärkta av den heatsegern for Lejonen fram som en virvelvind och avgjorde mer eller mindre finalen i de nästföljande heaten.
– Vi hängde inte med i mitten av matchen och det blev avgörande, säger Mikael Teurnberg och fortsätter:
– Lejonen är otroligt starka och vi visste att vi behövde prestera på toppnivå för att kunna vända det här. De vann grundserien och avfärdade Indianerna enkelt i semifinalen och med de förare de har så kunde vi inte matcha dem, trots att vi ändå bjuder upp till kamp.
Hur vill du summera säsongen i stort?
– Just nu är jag självfallet besviken, men med lite distans kommer man säkerligen vara nöjd att vi tog oss till en ny final. Ett tag såg det inte ut som att vi ens skulle ta oss till slutspel. Vi hade återigen en stark avslutning på säsongen med vinst över Smederna i kvarten och seger mot Västervik i semin. Sen är det alltid så att man vill vinna.
Det blev ett silver.
Frågan är som sagt om det var Teurnbergs sista medalj för Dackarna.