Det där med världsmästare kan vi ta direkt, om ni inte vet eller undrar vad den titeln handlar om. 2015 blev nämligen Strömsten just världsmästare genom att svara rätt på frågor om V75. Utöver äran vann han även en stor summa pengar.
Hur mycket stålar han annars drar in på travtips i vardagen, får vara osagt. Den frågan förblir obesvarad, men ödmjukt säger Magnus att han är hyfsat bra på att tippa rätt.
Vi sitter i Strömstens vardagsrum, där väggarna pryds av inramade fotografier från travtävlingar runt om i Sverige. Och det är inte bara det rummet som bär en tydlig hästprägel.
– Titta här, säger han och plockar ner ett större fotografi som han tagit där kusklegenden Stig H Johansson är på väg mot seger med Victory Tilly i den klassiska elitloppsfinalen år 2000.
– Det var första gången jag fotade Elitloppet på det här viset.
Rösten bär en antydan av en viss stolthet – och passion. Få andra i trakten kan nog mäta sig med hans drivkraft och brinnande intresse för travsporten, i alla dess olika delar.
Strömsten är inte bara en hängiven entusiast i mängden, utan arbetar aktivt i Svenska Hästsportjournalisternas klubb. Han ger dessutom travtips, fotar på tävlingar, spelar själv – och är hästägare. Listan kan säkert göras längre än så.
Dagen till ära har han bakat eget bröd. Kryddat med olika sorters salami som pålägg. Kombinationen får mina smaklökar att trivas ypperligt.
Du är ägare, vilket innebär...?
– Att jag är delägare till fem hästar, där min andel är mellan 5-10 procent i varje häst.
För mig är namnen han rabblar upp okända, men knappast för den travkunnige. Antar jag. I hans hjärta har Jori Boko, Universe Broline, Draft One, O.M. Inspiration och Bästa Sebbe, tagit en given och ganska stor plats vid det här laget. Det inser jag när han berättar att han skiljer sig en del från den "normale" hästägaren.
– De flesta är passiva ägare, medan jag är aktiv. Jag försöker vara på plats varje gång någon av mina hästar tävlar.
Då förstår ni att det betyder många, ofta långa, resor kors och tvärs över vårt avlånga land.
– Jo, absolut, men jag begränsar mig till tävlingar i södra Sverige. Jag tror att jag varit på varenda travbana i Sverige, söder om Klarälven.
Men som så många andra i idrottens värld, påverkar coronapandemin hans vardagsliv. Magnus har av fullt naturliga skäl dragit ner på resor och besök på travbanorna.
– För mig är det ändå lite lättare än för den vanlige travintresserade, då jag tack vare mitt jobb har access att vara på tävlingarna. Annars är det ganska tuffa restriktioner. Det är fortfarande inte tillåtet med publik på våra banor.
Sverige är ett av få (det enda?) länder där travet inte stoppats under pågående kris.
– Andra länder har ställt in. En effekt av det har bland annat blivit att spelet från utlandet har ökat. Men samtidigt kommer det nog att bli konsekvenser för banorna på sikt, då de inte får någon inkomst från publiken.
Ta bara kommande helg som ett exempel. Då körs V75-travet på Mantorp på lördag. Normalt sett brukar det dra 3000-4000 åskådare. Arrangören går ju också miste om sidoinkomster.
Mantorp och Vaggeryd är två av de travbanor som Strömsten besöker flitigast. Men favoritbanan finns på annat håll, i Lindesberg, några mil norr om Örebro.
Varför?
– Den är mysig och idyllisk och inramas av gräs runt om.
Travintresset har också fört honom betydligt längre bort från hemstaden Vimmerby än så...
– Jag har varit på travresor i Frankrike ett par gånger. Jag har också varit på trav i Holland, Malta, Italien, Spanien, Finland, Danmark och Norge.
Kvar på önskelistan finns den stora drömmen i feta bokstäver: USA.
– Jag har alltid velat komma dit. Det är ett stort travland.
Det stora intresset har följt honom som en trogen vän sedan slutet av 1980-talet. När han fyllde 18 år eskalerade intresset.
Sitt första Elitlopp upplevde han på plats 1997. Han fastnade direkt – och har sedan dess njutit och berörts starkt av det gigantiska storloppet på Solvalla, som avgörs i slutet av maj. 23 år i rad har han varit där. Om ett par veckor tar den sviten slut.
– Klart att det känns lite jobbigt. Jag hade kunnat vara där i år också, men halva nöjet med Elitloppet är att träffa kompisar och se loppet tillsammans med dem. Nu körs det utan publik och jag kommer se det på tv istället.
Startfältet kommer på grund av rådande världsläge att vara snäppet sämre i år.
– Ja, tyvärr. Det är flera svenska hästar med i år, kryddat med ett par utländska hästar. I dagsläget är elva av 16 hästar klara för loppet. Vi får väl se vilka som tar de sista platserna.
Har du någon favorit?
– Favorit och favorit..., men Propulsion med Örjan Kihlström som kusk måste nämnas. Nu har han inte startat på flera månader och det är inte säkert att han kommer att vara med. Men det skulle vara roligt då han nosat på prispallen flera år i rad. Annars måste jag säga Missle Hill, som också tränas av Daniel Redén. Han har segerchanser.
När vi är inne på ämnet favoriter, är det framför allt tre stjärnhästar som får Strömsten att skina upp med hela ansiktet: amerikanska Moni Maker, italienske Varenne och franske Ready Cash.
– Fantastiska hästar... Moni Maker vann Elitloppet 1998, Varenne 2001 och 2002 och Ready Cash är en världens bästa hästar genom tiderna.
Säkerligen finns de fotograferade på någon av hans väggar i lägenheten. Jag tar det rättare sagt för givet.
Elitloppet i all ära, nu siktar världsmästare Strömsten in sig på andra tävlingar – trots oron han känner inför storloppen på svensk mark de närmaste månaderna.
– Som läget är, så finns det en risk för vad som kommer att hända med sommartävlingarna. De brukar locka mycket åskådare och vissa av dem körs över flera dagar. Jag har själv en favorit i Stochampionatet i Skara.
Till skillnad från så många andra, har inte travsporten bländat mig – än. Nu har jag ändå börjat tippa så smått. Resultaten är minst sagt blygsamma. Frågan är då om en före detta världsmästare och megakunnig kollega kan hjälpa mig på traven.
– Mitt bästa tips för dig är att köpa en andel i ett större system. Ska du tippa själv så är det förstås bra om du är påläst, men också går på känsla.
Gäller det dig också?
– Ja, problemet är jag nog tippar lite för mycket med hjärtat.
Kanske inte så konstigt, då travet betyder så mycket för honom.
