Bakgrund: Franssons dopningsfall

9 januari: Jenny Fransson dopningstestas i sitt hem i Helsingborg.

Jenny Fransson i EM 2019. Arkivbild.

Jenny Fransson i EM 2019. Arkivbild.

Foto: Aleksandar Djorovic/TT

Utrikes2020-10-14 14:40

3 februari: Svenska brottningsförbundet meddelar att Fransson testats positivt för den anabola steroiden metyltestosteron. I väntan på B-provet stryks hon från Sveriges OS-trupp och stoppas från EM i Rom. Fransson förnekar att hon tagit den förbjudna substansen.

7 februari: Även B-provet visar spår av den anabola steroiden metyltestosteron.

Maj: Fransson tar hjälp av Mats Larsson, professor i fysik vid Stockholms universitet, för att rentvås. Det nya ombudet säger sig vara övertygad om Franssons oskuld och lägger fram två teorier: antingen är testmetoderna inte tillförlitliga, eller så har hon fått i sig ämnet via något hon ätit.

28 maj: Dopningskommissionen yrkar på fyra års avstängning. Nu är det upp till Riksidrottsförbundets dömande instans, dopningsnämnden, att fastställa domen.

25 juni: Jenny Fransson stängs av i fyra år, strängast möjliga straff för en idrottare som fälls för dopning för första gången.

15 juli: Fransson överklagar domen till Riksidrottsnämnden (RIN).

14 oktober: RIN, idrottens "högsta domstol", meddelar att Franssons fyraåriga avstängning kvarstår.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!