Stockholm Maraton är bara ett av flera hundra motionslopp som ställs in i år på grund av coronapandemin. Arrangörerna är kritiska mot att den här typen av utomhusevenemang utanför arenor stoppas, samtidigt som människor trängs i till exempel köpcentrum och i kollektivtrafiken.
Nu växer oron för 2021.
Ytterligare ett förlorat år kan betyda slutet för många klassiska lopp.
Därför är det nya beskedet från idrottsminister Amanda Lind välkommet. Hon berättar att Folkhälsomyndigheten den 15 januari ska lämna in sin återrapportering i det uppdrag de fick att se över möjligheterna för fler smittsäkra arrangemang.
Och redan då menar Lind att lättnader för vissa arrangemang kan ske.
– Folkhälsomyndigheten är medvetna om att det är viktigt med framförhållning för att det ska vara möjligt för till exempel utomhusidrotter att senare under vintern genomföra verksamheter. Man behöver veta om det kommer att gå, säger Lind.
Arrangören positiv
TT: Du menar alltså att det redan innan den nya pandemilagen träder i kraft i mars, kan bli möjligt med större utomhusarrangemang?
– Är det möjligt utifrån läget i pandemin och att man kan hitta en undantagsformulering till ordningslagen som fungerar, det är ju en lite svår lagstiftning eftersom den är kopplad till straffrättsliga sanktioner, så kan det bli så.
Vasaloppet i mars är det första av de stora motionsklassikerna som kan dra nytta av eventuella lättnader. Sedan följer bland annat Göteborgsvarvet i maj och Stockholm Marathon i juni.
– Jag välkomnar definitivt ett sådant uttalande från Amanda Lind. Och jag tycker att det är rätt riktning att gå i, säger Daniel Almgren, vd för Marathongruppen som arrangerar bland annat Stockholm Marathon och Vårruset.
Kan anpassa sig
Almgren menar att Marathongruppen, precis som många andra aktörer, gärna anpassar sig för att kunna bedriva sin verksamhet.
– Man är van vid att stora motionsevenemang samlar en massa människor på en och samma plats och alla startar samtidigt. Men så behöver det inte se ut under en pandemi. Det är fullt möjligt att sprida ut deltagare på större ytor och under längre tid.
Lind säger att hon är medveten om de svåra konsekvenserna som ordningslagen gett många aktörer.
– Ordningslagen är inte konstruerad för att hantera en pandemi och idrotten har fått leva under betydligt hårdare regler än till exempel kollektivtrafik och köpcentrum. Nu har vi åtta personers-gränsen men det är ju ingen relegering som ska finnas längre än nödvändigt.
Riskerar att gå i konkurs
Lind säger också att hon inte tycker att motionsidrotten hamnat i skymundan under pandemin.
Men myndigheterna och regeringen har missat en viktig del, enligt Almgren.
– Jag önskar en högre förståelse för vad det här kostar i folkhälsan. Vi vill motverka de negativa trender som finns i folkhälsan. Om vi inte finns kvar, vilket vi riskerar att inte göra, så försvinner en viktig pusselbit i att ge den stora massan motivation till att ge sig ut i löpspåret, säger han.