Standardhus fabrik på 1940-talet.
Fabriksröken bolmar ur skorstenarna och trälukten ligger tung över köpingen. Trots att Sverige inte drogs in i andra världskriget har det varit en svår tid – även i Hultsfred. Men nu är kriget slut och industrierna går på högvarv igen. Framtidstron har återvänt.
Den unge Kamprad har fått anställning på en av husfabrikerna, AB Standardhus, som togs över av Södra Skogsägarna under kriget. På lediga stunder ska han ägna mycket tid åt sin egen handelsfirma, Ikea, som han startat tre år tidigare. Han har ännu inte börjat handla med möbler utan säljer pennor, klockor och liknande varor.
Hultsfred är vid den här tiden en ort på stark frammarsch. När kriget bröt ut i Europa 1939 hade Hultsfred omkring 2 000 invånare. 1946 har befolkningen växt till 2 559 invånare. 1947 bor hela 3 000 personer i köpingen vid sjön Hulingen. Trots att nya bostäder byggs i snabb takt råder det bostadsbrist.
Ingvar Kamprad grundade Ikea 1943. Möbeljätten har i dag över 200 000 anställda runt om i världen.
Ingvar Kamprad hittar tak över huvudet i en nybyggd villa på Aspedalsgatan 7, bara några hundra meter från Standardhus kontor. Han blir inneboende hos sängfabrikören Sigurd Andersson och hans familj.
– Det är lite häftigt att få reda på det, säger Ola Brandt som bor i huset i dag med sina barn.
Att Ikeas grundare jobbade i Hultsfred i sin ungdom är känt sedan tidigare. Men i övrigt har inte särskilt mycket skrivits om Kamprads tid i östra Småland på 1940-talet. Vimmerby Tidning har gått i Kamprads fotspår med hjälp av främst Hultsfreds hembygdsförening, hembygdsforskaren Georg Karlsson, släktforskningsprogram, böcker och arkivdokument.
Längst till höger syns huset på Aspedalsgatan 7 i Hultsfred där Ingvar Kamprad bodde under en period på 1940-talet.
Huset på Aspedalsgatan där Ingvar Kamprad hyrde ett rum av sängfabrikören Sigurd Andersson.
Kamprads hyresvärd Sigurd Andersson drev sängfabriken SIG i en byggnad på Ekebergsvägen som finns kvar än i dag.
Själv har Ola Brandt inte hittat några spår efter Kamprad i villan på Aspedalsgatan. Åtminstone invändigt har huset byggts om och renoverats en hel del sedan 1940-talet. Däremot har han, precis som många andra i Hultsfred, familjemedlemmar som arbetat på Standardhus, eller Hultsfreds-Hus som fabriken senare bytte namn till.
– Farsan jobbade på Hultsfreds-Hus. Två av mina storebröder har jobbat där också, säger Ola Brandt som själv varit anställd på Hjältevadshus.
"Han var snäll och skötsam"
Under sin tid i Hultsfred bodde Ingvar Kamprad även i ett inackorderingsrum hos familjen Frejd på Västra Långgatan.
– Min mormor hette Anna-Lisa Frejd och min mor Annmari Karlsson som gift. De bodde i Hultsfred. Jag vet att de hade Ingvar som inneboende ett tag. Jag tror att det var när han jobbade på föregångaren till Hultsfreds-Hus, säger Virserumsbon Björn Carlsson.
Ingvar Kamprad hyrde även ett rum hos Nils och Anna-Lisa Frejd på Västra Långgatan i centrala Hultsfred.
Hans mor, som gick bort för några år sedan, var född 1939. För något halvdussin år sedan berättade hon för Björn om Ingvar Kamprads tid som inneboende i familjens villa.
– Det var inte under så lång tid. Han var snäll och skötsam och gick runt och sålde pennor på fritiden. Han var aktiv redan då, säger Björn Carlsson.
Innan Kamprad flyttade dit hade rummet på Västra Långgatan hyrts av Sven Lidholm, som var kamrer på Standardhus. Det var också Sven Lidholm som anställde Kamprad på ekonomiavdelningen för att göra efterkalkyler.
Tor Johanssons liv har skildrats i en bok av Georg Karlsson. Johansson, som bland annat var kommunalråd i Hultsfred, gick bort 1983.
Tors Plan i Hultsfred har fått sitt namn efter Tor Johansson, som var kollega med Kamprad på Standardhus.
En annan kollega på kontoret var byggnadsritaren Tor Johansson som senare blev Hultsfreds starke man inom kommunpolitiken och fick ett torg uppkallat efter sig, Tors Plan.
– Han var en av Sveriges mest kända kommunalpolitiker, säger Georg Karlsson som har skrivit en biografi över Tor Johansson, men det är först nu han berättar om kopplingen till Ingvar Kamprad.
Letade efter kompanjoner
Under tiden på Standardhus letade Kamprad efter kompanjoner som ville kliva ombord på Ikeatåget.
– Han försökte att prata med några kollegor om de ville vara med och satsa pengar, säger Georg Karlsson som själv började jobba på Standardhus i början av 1950-talet, flera år efter att Kamprad hade slutat.
– Men det var ingen som satsade några pengar av de som var på Standardhuskontoret i alla fall.
Han försökte att prata med några kollegor om de ville vara med och satsa pengar.
Georg Karlsson
Hembygdsforskare
Vet du varför de inte ville satsa pengar?
– De hade väl inga pengar att satsa. Det var väl för luftigt, det var bara en idé. Vanligt folk hade inga pengar mer än sin månadslön.
Enligt Georg Karlsson var Tor Johansson en av kollegorna som tillfrågades om att investera pengar. Men även han tackade nej. Kanske ångrade han sig när Ikea utvecklades till ett möbelimperium. Samtidigt hade Tor Johansson fullt upp med att utveckla sin kommun med industrier, bostäder, skolor och affärslokaler.
I delar av Standardhus och Hultsfreds-Hus gamla kontor finns i dag Hultsfreds-Hus museum.
Standardhus kontor på en gammal bild från Hultsfreds-Hus museum.
Bilder från Standardhus på 1940-talet.
I en del av Standardhus gamla kontor finns i dag Hultsfreds-Hus museum, där husfabrikens historia skildras. Från 1928 fram till avvecklingen 1993 levererade företaget mer än 60 000 hus. Under sin storhetstid i slutet av 1960-talet hade fabriken 1 100 anställda.
Gjorde Kamprad några avtryck i Hultsfred?
– Inte vad jag vet. Det här har nämnts i samband med att han blev äldre och började prata om sin ungdom. Han var här i något år men avsatte inga spår i Hultsfred, säger Georg Karlsson.
Där stannade jag ett år, sedan var det tid för militärtjänst.
Ingvar Kamprad
Ikeas grundare
Ingvar Kamprad har själv berättat om tiden i Hultsfred, men bara i korta ordalag. I sin självbiografi, "Historien om Ikea – Ingvar Kamprad berättar för Bertil Torekull", nämner han först sitt jobb som kontorist hos Skogsägarföreningen i Växjö, ett jobb som hans pappa ordnade åt honom 1945.
"Ett år senare, efter en tid på Skogsägarnas trähusfabrik i Hultsfred, gjorde jag lumpen på Kronobergs regemente i Växjö", berättar Kamprad.
Även i sitt sommarprat från 2009 tar han upp tiden i Växjö och Hultsfred under senare hälften av 1940-talet.
– Så småningom förflyttade jag till Hultsfred där Skogsägarna hade en egen trähusfabrik, som gjorde färdiga trähus. Där stannade jag ett år, sedan var det tid för militärtjänst, säger Kamprad i programmet som sändes i Sveriges Radio.
Sven Lidholm var kamrer på Standardhus. Här syns han på en gruppbild med kontorspersonalen från 1945. Lidholm står till höger på övre raden.
Vistelsen i Hultsfred beskrivs mer ingående i Thomas Sjöbergs inofficiella biografi "Ingvar Kamprad och hans Ikea". Enligt Sjöberg kom Kamprad till Standardhus vintern 1946.
"Lidholm var mycket nöjd med sin rekrytering. Ingvar Kamprad var duktig, ambitiös, framåt, sympatisk och gjorde överhuvudtaget mycket bra ifrån sig och lönen låg på 200–225 kronor", skriver Thomas Sjöberg.
Diskuterade postorderaffärer
Vidare berättar Sjöberg om Kamprads boende på Västra Långgatan. Han ska ha betalat 60 kronor i månaden för ett 15 kvadratmeter stort rum.
"Där satt han på kvällarna och arbetade med sin firma. Han pratade mycket om att börja importera klockor från Schweiz och frågade sin kamrer vad denne ansåg om saken. Lidholm hade alltid varit en försiktig general, så han gav väl inget direkt råd. Då hade Ingvar större utbyte av ritaren Tor Johansson, som senare blev kommunalråd i Hultsfred. Honom diskuterade Ingvar ofta och länge postorderaffärerna med", skriver Thomas Sjöberg.
Gruppbild från Ingvar Kamprads officersutbildning vid Karlberg i Stockholm 1948. Kamprad sitter på främre raden.
1947 lämnade Kamprad Hultsfred för att göra militärtjänst i Växjö. Nästan ett halvt sekel senare avslöjade Expressen att han varit aktiv i svenska fascist- och naziströrelser i unga år. Journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink grävde vidare och kunde 2011 berätta att Kamprad hade en egen akt hos Allmänna säkerhetstjänsten, Säpos föregångare. Vimmerby Tidning har tagit del av akten, där det framgår att Kamprad 1943 var medlem nummer 4014 i nazistpartiet Svensk Socialistisk Samling, SSS, och värvade medlemmar till partiet.
Även efter kriget var Kamprad aktiv i Nysvenska rörelsen, men hans tid i Hultsfred nämns inte i akten, åtminstone inte i den del som är offentlig. Senare i livet bad han om ursäkt för sitt engagemang i nazist- och fasciströrelserna. Samtidigt stod han så sent som 2010, i en intervju med Elisabeth Åsbrink, fast vid att fascistledaren Per Engdahl var "en stor människa".
Ikea Industry, vars torkanläggning pumpar ut vattenånga dygnet runt, är ett tydligt landmärke i Hultsfred.
Även om Ingvar Kamprad personligen inte lämnade särskilt många spår efter sig på 1940-talet är Ikea i högsta grad närvarande i Hultsfred i dag. Dotterbolaget Ikea Industry Hultsfred, som har över 300 anställda, tillverkar miljontals garderober och spånskivor till Ikeamöbler varje år.
– Vi har Ikeavärderingarna i vår vardag till 100 procent, säger vd:n Klas Franzén.
Han kände inte till Kamprads tid i Hultsfred. Franzén träffade heller aldrig Ikeagrundaren, som avled 2018 vid 91 års ålder.
– Jag fick aldrig den möjligheten tyvärr. Det hade varit riktigt roligt.
Så skrevs reportaget
Många av uppgifterna om Hultsfred på 1940-talet är hämtade från Rune Frodes bok "Hultsfred från by till storkommun". En annan källa, vid sidan av böckerna som nämns i artikeln, är skriften "Standardhus: generationers arbete med hus och snickeri i Hultsfred 1898–1975".
Med hjälp av både muntliga och skriftliga källor har det varit möjligt att hitta adresserna där Kamprad bodde. Vimmerby Tidning har även sökt efter skriftlig dokumentation från hans tid på Standardhus. Men varken Riksarkivet, Ikea Museum, Hultsfreds-Hus museum, Hultsfreds kommunarkiv, Södra Skogsägarna eller Kulturarvscentrum Småland har några sådana dokument i sina arkiv.
Vet du mer om Kamprads tid i Hultsfred? Har du bilder? Mejla gärna till jimmy.larsson@ostmedia.se eller ring 0495-140 01.