Natten mellan lördag och söndag den 21 och 22 mars 1992. En hektisk lördagskväll är över för personalen på danskrogen Sandra i Vimmerby. Gästerna har lämnat det populära nöjesstället och Tonix som spelat upp till dans packar ihop för att resa vidare.
Det har varit en bra helg med mycket folk både fredag och lördag. Bara en incident där någon drog i gång brandlarmet så att räddningstjänsten kom finns att rapportera. Polisen tog hand om falsklarmaren.
Några i personalen varvar ner tillsammans i diskoteket, fyra andra sätter ihop ett travtips på kontoret. Chefen är inte på plats den här helgen. Därför är det inte alls givet vem som ska ta ansvar för helgkassan som han brukar göra. Det slutar med att en ung anställd, son till chefen, tar med sig dokumentportföljen när han lämnar krogen vid halv tre-tiden.
Marsnatten är mörk, men milda vindar sveper över parkeringen mitt i stan när han sätter sig i bilen för att köra de tolv milen hem.
Här sker rånet
Direkt efter Åkeborondellen kommer plötsligt en vit Saab upp vid sidorutan. En hand håller fram en röd- och vit stoppspade med "POLIS" i svarta bokstäver. Han kollar snabbt att han inte kört för fort, svänger in till vägkanten och stannar. Han plockar fram körkortet, vevar ner rutan och vänder sig mot "polisen" – då får han en kraftig dos tårgas rakt i ansiktet.
Chockad och förblindad märker han hur en person tar bilnycklarna ur tändningslåset och går till bagageluckan. Där finns portföljen med helgkassan på totalt 240 000 kronor i kontanter, checkar och andra värdehandlingar. Han hör att det är fler än en person som rör sig runt bilen. Bakom de svidande ögonen bränner tanken att de kanske kommer att skjuta honom. Han gömmer huvudet i sina händer och lägger sig ner i framsätet. Först när han hör hur rånarnas springande steg på asfalten ebbar ut över maderna utanför Vimmerby tar han sig samman och larmar polisen med den mobiltelefon han har i bilen. Klockan är då 03.00 söndagen den 22 mars.
Pusslet börjar läggas
Polisen avsätter alla tillgängliga resurser till det spektakulära rånet. Rånarbilen som lämnats kvar på platsen tas i beslag. Den visar sig vara stulen i Linköping tidigare under året och försedd med falska reg-skyltar, stulna i Åtvidaberg. I bilen påträffas rester av en tårgasbehållare och en ficklampa av pilotmodell.
Måndag den 23 mars påträffas en vit VW Golf på en P-ficka utmed nuvarande riksväg 40, några hundra meter in i Västerviks kommun. Bilen stals i Västervik på lördagskvällen. I den hittar polisen papper och handlingar som kommer från "Sandra". I terrängen intill spårar en hund upp den hemmagjorda "stoppspaden" som tillverkats med ett skaft av bambu, en målad masonitskiva och bokstäver klistrade med svart tejp.
Polisen och ägaren till krogen Sandra är förbryllade över hur rånarna kunde känna till rutinerna för penninghanteringen så bra som de gjorde. Misstankar att rånarna haft insiderhjälp gick inte att bortse ifrån, men ingenting i utredningen tyder på att så var fallet.
"Vimmerbybon"
Däremot visar det sig att en 30-åring från Vimmerbytrakten varit flitig gäst på krogen och till och med uttryckligen visat intresse för kassarutinerna. Vi kan kalla honom Danielsson.
Hösten 1991 flyttade Danielsson till Stockholm. Han kom i kontakt med en man i samma ålder som hette Lindström. Han lät Danielsson bo i en lägenhet han hade på Frejgatan i norra delen av innerstan. Där bodde också en Gunnarsson till och från. Danielsson berättade för sina nyvunna kumpaner om tankarna på ett krogrån i Vimmerby. De var med på noterna och trion for till Vimmerby för att genomföra rånet, men avbröt och vände hem igen.
Kort efter vävades en fjärde person, en man vid namn Qvist, in i rånplanerna. De bestämde sig för att slå till natten mot den 22 mars.
Natten mellan fredag och lördag den 20 och 21 mars kör Gunnarsson, Lindström och Ovist i Gunnarssons bil mot Vimmerby. De stannar på Sillekrog mellan Södertälje och Nyköping. De betalar med en check som stulits vid ett inbrott i Stockholm någon vecka tidigare. En av dem legitimerar sig med en falsk legitimation.
Planen: Låtsas vara poliser
I Vimmerby strålar de samman med Danielsson som åkt tåg till hemstaden några dagar tidigare. Han tar med gänget till en gård en bit utanför stan. Där finslipas planerna. Lindström ska hålla span utanför krogen och rapportera i kommunikationsradio till Qvist och Gunnarsson som ska utföra själva rånet. Danielsson ska hålla sig väl synlig i stan för att få alibi. De tillverkar en provisorisk "stoppspade" för att lura chauffören att de är poliser och laddar med narkotika. Framför allt Gunnarsson.
De lämnar gården och släpper av Danielsson i Vimmerby. Innan de åker till Västervik för att stjäla bilar tankar de Gunnarssons bil på Statoil-macken på Storgatan i Vimmerby och betalar med ännu en stulen check.
På väg tillbaka till Vimmerby ställer de Gunnarssons bil på en P-plats mellan Vimmerby och Västervik.
I Vimmerby åker trion runt i Saaben som också iakttas i närheten av Sandra under kvällen av flera vittnen. Runt stängningsdags gör sig Qvist och Gunnarsson klara i Saaben. Lindström sitter i Golfen och håller uppsikt över parkeringen utanför krogen. Han blir orolig när han inte ser bilen som penningtransporten brukar köras i. Ska de misslyckas igen?
Men efter ett tag kommer en person med en väska och en dokumentportfölj och sätter sig i en bil och kör ut ur stan. Lindström kör efter och rapporterar till kumpanerna i Saaben; nu är det skarpt läge. Direkt efter Åkeborondellen slår de till.
Rånet går ungefär som de tänkt sig. Gunnarsson är lite nervös och har svårt att få ut stoppspaden och han springer en bit åt fel håll när de ska till Lindström som väntar i Golfen nära Åkeborondellen.
De kör in mot Vimmerby där Lindström kliver av med bytet från rånet. Han ska ta ett tidigt tåg till Stockholm. Gunnarsson och Qvist fortsätter åt Västervikshållet. Vid "Raggarkåken" slänger de ifrån sig dokumentportföljen. På parkeringsfickan nära kommungränsen byter de tillbaka till Gunnarssons bil och lämnar Golfen kvar på P-platsen och kör till Stockholm.
Under hela kvällen och natten har Danielsson sett till att vara väl synlig bland folk i Vimmerby. När en efterfest ebbar ut vid fem-tiden på söndagsmorgonen tar han och några till en taxi därifrån. Då var rånet fullbordat sen ett par timmar tillbaka.
Rånbytet delas upp
Frampå söndagen återförenas Gunnarsson och Qvist med Lindström i Stockholm. De räknar pengarna till 175 000 kronor i kontanter plus checkar och lite annat. Kontanterna delas upp i fyra delar om drygt 40 000 vardera. Lindström ser till att Danielsson får sin del några dagar senare.
Redan då har polisen ett visst intresse för just Danielsson. Hans tidigare flickvän förhörs bara en vecka efter rånet. En ordningsvakt på Sandra berättar i ett förhör att Danielsson några månader före rånet erbjudit honom "tio procent om han berättar om rutinerna". Vakten säger att han inte visste om Danielsson menade allvar eller skojade.
Den 20 april grips en man och en kvinna misstänkta för att hantera stöldgods på en plats i Stockholms södra förorter. På mannen, som visar sig vara Qvist, hittar polisen bland annat checkar och ett falskt id-kort. Checkarna stals vid ett inbrott hos ett företag i Stockholm i början av mars och checkar från samma häfte kopplat till ett företagskonto användes som betalning på Sillekrog och i Vimmerby lördagen den 21 mars.
Samtidigt går polisen ut i Vimmerby Tidning och vädjar till alla som betalat med check på Sandra den aktuella helgen att hålla koll om checken blir inlöst. I så fall kan det gå att spåra var och möjligen av vem den lösts in.
En sån check är den Håkan Rosin skrev i entrén fredagen den 20 mars.
– Först när man läste om rånet i tidningen tänkte jag väl att då blir aldrig den checken inlöst, men sen drogs plötsligt de där 300 kronorna ett bra tag efter rånet. Då gick jag till Götabanken i Vimmerby som direkt tog kontakt med polisen, berättar Håkan Rosin.
"Kul att se checken i förundersökning drygt 30 år senare"
Håkan Rosin
Polisen upptäcker snart att fler checkar som skrivits ut på Sandra under rånhelgen lösts in i Stockholmstrakten av en man i 30-årsåldern vid namn Nilsson som sysslat en del med just checkar och långt ifrån alltid hållit sig inom lagens ramar.
Det visar sig att en man bett om hjälp att lösa ett antal checkar. De har åkt runt till olika banker i Stockholm och fått ut pengar, oftast ganska små belopp på några hundralappar. Nilsson vet inte vad mannen heter, men minns att de suttit på Norrtäljefängelset samtidigt några år tidigare.
Erkänner allt
Nu börjar bitarna falla på plats i polisens pussel.
Qvist sitter redan häktad misstänkt för andra brott, men nekar till allt som rör Sandrarånet. Trots att hans fingeravtryck hittats på Golfen rånarna flydde i efter rånet. Han kan också kopplas till checkarna på Sillekrog och Statolilmacken i Vimmerby.
Så snart Gunnarsson är identifierad tas också han in till förhör och häktas som misstänkt för rånet. Knappt två veckor senare sitter också Danielsson och Lindström häktade. Samtliga nekar. Men i ett förhör väljer Gunnarsson att erkänna och berätta hur rånet gick till.
Det var ett spektakulärt rån och det var roligt att vi lyckades lösa det
Bo Svensson
Före detta kriminalinspektör vid Vimmerbypolisen
Bo Svensson var kriminalinspektör vid Vimmerbypolisen och en av de som jobbade mycket med utredningen av rånet.
– Jag minns händelsen mycket väl, men detaljerna är inte lika klara efter 30 år. Men det var ett spektakulärt rån och det var roligt att vi lyckades lösa det, säger han.
Samtliga fyra misstänkta dömdes till fängelse. De överklagade domarna till Göta hovrätt som ökade på straffet till tre år och tre månader för Danielsson och tre års fängelse för de övriga tre.
• De fyra rånarna heter egentligen något annat.