– Det är den största rättsskandalen vi har upplevt i modern tid, säger Sven-Erik Alhem som har föreläst tillsammans med brödernas mamma för Brottsofferjourens räkning.
Om det inte föreligger formella skäl att bevilja skadestånd bör det göras pro bono, alltså av godhetsskäl, anser Alhem.
– Jag kan inte tänka mig annat än att staten känner som jag, att detta är ett fruktansvärt övergrepp mot barnen, säger han.
"Upp till staten"
Det går inte att hänvisa till att lagstiftningen blivit bättre sedan utpekandet av de båda bröderna gjordes, menar den tidigare överåklagaren.
– Redan då fanns det krav på mänskliga rättigheter, krav på rättssäkerhet. Det som gällde för vuxna kan rimligen inte ha hållits undan vad gäller frågan om hur man behandlar barn, dessutom små barn.
Nu är det upp till staten att avgöra om pojkarna förtjänar ersättning för sitt lidande.
– Staten har alltid möjlighet, även om det inte formellt föreligger en skyldighet att tillgodose dem för det lidande som de orsakats, att gripa in och säga att det är förfärligt om det blir pojkarna som får lida utan någon form av kompensation, säger Alhem.
Liten chans
Men hur det blir med den saken är omöjligt förutspå, enligt Sandra Friberg, docent vid Uppsala universitet och expert på skadeståndsrätt. Bedömningen görs nämligen helt utifrån aspekten nåd och det saknas rättsliga regler att utgå från.
– Besluten som regeringen fattar motiveras aldrig, varken när det blir avslag eller när ersättning ges. Därmed är det svårt att säga exakt vad det är som avgör, säger hon.
Friberg framhåller att det finns en chans för bröderna, även om sannolikheten är låg. En faktor är att staten måste ta hänsyn till likabehandling.
– Det ska vara någonting som gör att det här inte blir en situation där det finns mängder av andra människor som har blivit sämre behandlade.
Som exempel pekar hon på de två män som i medierna har kallats f ör allmänläkaren och obducenten och som åtalades för mordet på en 27-årig kvinna 1984.
Männen frikändes, men tingsrätten skrev i domen att de hade styckat kroppen – ett brott som då var preskriberat, påpekar Friberg.
– De drabbades oerhört hårt av en felaktig motivering i ett domskäl. Där kan man tycka att regeringen borde kunnat ge ex gratia, men de fick inte någon ersättning.
Bör få ersättning
Personligen tycker hon det vore skäligt av staten att ge bröderna ersättning.
– De har i likhet med "allmänläkaren och obducenten" indirekt pekats ut som skyldiga och fått lida av konsekvenserna.
Att neka ex gratia på grund av preskription är inte i sig ett tillräckligt tungt skäl, anser Friberg.
– Dessutom var de bara barn när det här hände, vilket innebär att de hade begränsade möjligheter att göra sin rätt gällande.
Om bröderna får avslag på sin begäran kan de ta ärendet vidare till Europadomstolen och helt enkelt stämma staten, säger Friberg.
– Här kan man fråga sig om de här bröderna har förlorat rätten till en rättvis rättegång enligt Europakonventionen.