Bättre kan det väl bli i så måtto att den lätta bristningen jag fick av den fotbollsmatchen jag lirade förra veckan, ska plana ut. Kommentarerna jag fått från min "comeback" på fotbollsplanen har för resten varit många. Som typ... "Lägg ner nu". "Gubbar ska inte spela fotboll", eller "Du blir bara skadad". Jag håller med om allt. Problemet är bara att jag tycker det är så roligt.
Hann med att se flera matcher live den gångna veckan. Bland annat då "superlördagen" i lördags då två intressanta derbyfighter stod på programmet. Först ut, på ett regnigt och svårspelat Arena Ceos: Vimmerby IF mot IFK Tuna i herrfyran. Och sen några timmar senare, matchen mellan VIF dam och Tjust. Det blev två favoritsegrar – och resultaten är inte så mycket att säga om. Tuna lyckades inte få till ett historiskt trendbrott borta i mötet, mot vad IFK-tränaren Mattias Gustavsson kallade det; "Storebror mot lillebror". Det blev istället nionde raka segern för VIF (3–0) och där inte heller Tuna denna gång fick glädjas över ett mål. Det har bara skett en (!) enda gång, 1972.
Derbyt kom att präglas starkt av den tveksamma utvisning som drabbade Ilhan Jejna i slutskedet av den första halvleken.
Med bara tio spelare i den andra halvleken kunde inte IFK hota Vimmerby, som vann fullt rättvist. Det händer inte ofta, men efteråt var faktiskt båda tränarna nöjda med sina lags prestationer. VIF fortsätter hänga med i en toppstrid, som verkligen kan bli något alldeles extra med flera lag inblandade – och så IFK Tuna, vars solida insats bådade gott. De blåvita fick äntligen till en bra balans mellan defensiv och offensiv, där också blåstället var på. Bra.
Damderbyt rivstartade på ett sätt som vi på förhand inte trodde. Med ett påkopplat Tjust, som skapade viss oreda i VIF-lägret med snabbt iscensatta kontringar. Men matchbilden var temporär. Vimmerby tog över allt mer och övertygade stort på framför allt två sätt: 1) Jag bakar hop intensitet, vilja och vinnarglöd i ett koncentrat, 2) Backlinjens agerande när de kvickt lyfte upp försvarslinjen, då bollen var på offensiv planhalva. Det gjorde att VIF kunde behålla sitt tryck, vinna andrabollar och få till ett bra presspel.
Även här har vi en jätterysare att se fram mot. En förväntad uppgörelse mellan BK Kenty och Vimmerby IF om serieguldet. Det skiljer tre poäng till Linköpingsgängets fördel efter sex omgångar och med samma plus/minuskvot i målskillnad. Jag tror att duellen kommer att leva in i den allra sista omgången, då lagen möts!
På tal om östgötalag, har vi två lokala lag som gått rent. Nykomlingen Rimforsa IF i damtrean – som fick en ytterst lättvindig trepoängare i helgen då Lindö B lämnade walk over. Tipset är att RIF tar hem serien. Kisa BK har också full pott efter fyra raka triumfer. Men här är det en hård strid. Både Västra Husby och Finspång har också maximal poängutdelning efter sina fem kamper. I helgen möts för övrigt lagen. En extra pulshöjare är givetvis KBK-förvärvet, den meriterade Alberis Da Silva, som enligt rapporter var en gigant i förra omgången.
Division fem nordöstra är också ett getingbo, inte minst då i botten. Hur ska det här sluta? När blott fem matcher återstår hittar vi HM IS som jumbo med tre pinnar. På nedflyttningsplats är också Österbymo, med fyra poäng. Samma poäng har Storebro (på kvalplats) och Djursdala. Framför dem Boston (fem poäng) och Fårbo med sex. September kan bli en spektakulär månad med flera rysarmatcher att se fram emot. Jag vill se allt. Varför går det inte att klona sig?
