NÀr vi för en tid sedan skrev om Albert Billströms gamla bilder frÄn Hjorted, var det en av dem som förestÀllde en man som körde med tvÄ oxar pÄ vÀgen förbi kyrkan. Vi undrade om det var nÄgon lÀsare som visste vem det var. Det var det.
En av dem som hörde av sig var Kerstin Berg i Blackstad.
â Det Ă€r min pappa, Karl Johansson. Han Ă€r pĂ„ vĂ€g till kvarnen i Hjorted för att mala sĂ€d, berĂ€ttar hon nĂ€r vi ses hemma pĂ„ gĂ„rden i Blackstad, dĂ€r hon har bott i 48 Ă„r nu och haft lantbruk med mjölkkor.
Kerstin vÀxte upp pÄ gÄrden KallernÀs i Hjorted, som yngst av fyra syskon. Gustav bor i Oskarshamn, Gunnar i Mörlunda och Karin, som inte lever lÀngre, bodde i VÀstervik.
I förÀldrahemmet fanns mjölkkor och tvÄ oxar. Dem körde pappan med. Han kallades för övrigt för "KallernÀsarn", efter gÄrden förstÄs.
â Pappa gjorde allt med oxarna. Allt, allt. Han slog vallarna med dem, rĂ€fsade och körde in höet med dem, tröskade, plogade snö och körde i skogen, sĂ€ger Kerstin.
Det fanns varken hÀst eller traktor pÄ gÄrden, utan det var oxarna som drog allt som skulle dras. Som Kerstin minns det, var de bÄde lugna och snÀlla.
â De var kastrerade. DĂ€rför var de lugnare. Han hade aldrig kunnat köra med tjurar i lantbruket.
De bÄda oxarna, som hette HjÀrten och Blacken, blev nÀstan 20 Är gamla.
â Oxarna föddes 1951 och jag Ă€r född 1950, sĂ„ vi Ă€r ungefĂ€r jĂ€mngamla och har vĂ€xt upp tillsammans pĂ„ gĂ„rden, sĂ€ger Gunnar Johansson som ocksĂ„ hörde av sig efter att ha sett Billströms bild i tidningen.
Gunnar berĂ€ttar att KallernĂ€s varit förknippat med oxar Ă€nda sedan hans farfars tid. Farfadern hette Emil Johansson, var född 1878 och kom till gĂ„rden i Hjorted 1907 â samma Ă„r som Gunnars och Kerstins pappa, Karl Johansson, föddes.
â Han Ă€r född samma Ă„r som Astrid Lindgren, sĂ€ger Gunnar som Ă€ven nĂ€mner Astrid och hennes böcker nĂ€r han berĂ€ttar om sin farfar.
â Min farfar handlade med stutar. Han tĂ€mjde dem och sĂ„lde dem som tama stutar. Han körde nĂ€stan fyra mil till marknaden i Vimmerby. Det Ă€r den marknaden som Astrid Lindgren skriver om. Emil i Lönneberga Ă€r med pĂ„ den.
En stut Àr en kastrerad tjurkalv.
â Min farfar Ă€r sĂ€kert nĂ„gon som Astrid Lindgren har sett dĂ€r. Han gick upp vid tre, fyra pĂ„ morgonen och knallade ivĂ€g nĂ€stan fyra mil för att ta sig till marknaden i Vimmerby i kolsvarta mörkret.
LÄngt senare, i början av 1960-talet, Äkte Àven Karl Johansson runt pÄ marknader, men inte för att sÀlja stutar.
â Det blev kĂ€nt vida omkring att han hade oxar, sĂ„ marknadsarrangörer hörde av sig. Han var ivĂ€g pĂ„ marknader pĂ„ ganska mĂ„nga hĂ„ll. DĂ„ lastade man upp oxarna pĂ„ en djurtransport och Ă„kte till Linköping, Kisa, Vimmerby, MönsterĂ„s och Hultsfred.
Gunnar minns att hela familjen fick följa med nÀr Karl besökte marknaderna. Förutom att visa upp oxarna erbjöd han ibland skjuts pÄ oxkÀrran, och en gÄng var det en celeber gÀst som fick Äka med.
â PĂ„ flygplatsen i Hultsfred mötte han upp PĂ€lle NĂ€ver som fick Ă„ka oxtaxi frĂ„n flygplatsen och in till Hultsfreds centrum.
PÄ Albert Billströms bild Àr Karl pÄ vÀg till kvarnen, som lÄg inne i samhÀllet Hjorted, i svackan vid vÀgen mot Totebo. Han kunde inte ta sÄ mÄnga sÀckar Ät gÄngen pÄ oxkÀrran, utan han fick Äka flera gÄnger i stÀllet.
Kerstin vet inte exakt nÀr bilden Àr tagen, bara att det mÄste vara före omlÀggningen till högertrafik, som Àgde rum den 3 september 1967. Man ser ju att han kör pÄ vÀnster sida nÀmligen.
Enligt Gunnar tog Àven Birger Magnusson, som var hembygdsföreningens ordförande i Virserum, mÄnga bilder pÄ oxarna. Birger gjorde ocksÄ en film.
â NĂ€r vi tittar pĂ„ filmen brukar vĂ„ra barnbarn sĂ€ga: âDet hĂ€r verkar vara frĂ„n Hedenhös och sĂ„ finns du farfar med pĂ„ filmen, hur kan det stĂ€mma?"
Gunnar tog över gÄrden efter sin pappa 1974.
â Ja, men dĂ„ blev det traktor och traktorredskap.
Ăven för Kerstin, som blev bonde samma Ă„r, var det traktor som gĂ€llde redan frĂ„n starten.
Gunnar Àr tacksam över att han fÄtt uppleva utvecklingen inom lantbruket, och att han vÀxte upp pÄ ett mindre lantbruk med sjÀlvhushÄll.
â Utvecklingen inom lantbruket har gĂ„tt vĂ€ldigt snabbt de senaste 100 Ă„ren. I början pĂ„ 1900-talet hade de flesta djur till att dra, men de gick över till traktor tidigare Ă€n vad vi gjorde, sĂ€ger Gunnar.
â Maskiner och traktorer har blivit enormt stora jĂ€mfört med nĂ€r jag startade i mitten pĂ„ 70-talet. Nu Ă€r traktorerna stora som hus.