Skolfrågan blir inte bara en fråga om ja eller nej

Svar på Anneli Jakobssons insändare "Kommer du att demonstrera för skolorna igen?"

Lars Johansson (V)

Lars Johansson (V)

Foto: Johannes Widergren

Insändare2024-01-11 17:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Tack för din insändare. Ja visst, självklart är det stor skillnad på att sitta i majoritet och att vara opposition, inte minst stor skillnad på vilka möjligheter man har att påverka. Jag tar detta tillfälle att berätta hur jag ser på det. 

Det är självklart att alla partier vill vara med att styra i en kommun, och i praktiken blir det nästan alltid i samarbete med andra partier. Att sitta i en majoritet är lyckligtvis inte den enda möjligheten att påverka demokratiska beslut i vårt land. Yttrandefrihet, mötesfrihet, och fria medier och debatt är mycket mer grundläggande för vår demokrati.

Det är lite av grunden för vårt samhälle att engagera sig och påverka där man kan, precis så som många gör i skolfrågan i Vimmerby nu. Öppen debatt måste vi värna om och hålla levande! 2015 var Vänstern i Vimmerby som sagt i opposition och använde då de möjligheter som fanns att påverka beslut i den riktning vi ville. 

Nu har vi valt att ingå i majoritet och styra kommunen. Det har vi gjort för att vi tror att vi tillsammans med S och C kan styra Vimmerby i en bättre riktning än andra möjliga styren. Exakt hur den riktningen ser ut är det vi politiker hela tiden jobbar med, väger argument och perspektiv mot varandra. 

När det gäller skolfrågan så blir det i en majoritet inte bara en fråga om ja eller nej. Vi har ansvar för alla kommunens delar, mångskiftande verksamheter, personal, och ekonomi. Vi i Vänsterpartiet har valt att sitta i majoritet för att vara med och påverka helheten. 

Jag förstår att det kan väcka frustration, men majoritetens diskussioner handlar inte om landsbygdsskolor är bra eller inte, utan om hur vi ska få ihop äldreomsorg, skola, socialt stöd, trygghet, utveckling, fritid, kultur och mycket mer, allt inom de ekonomiska begränsningar vi har. Att komma överens om vägen framåt tar tid, den tiden måste demokrati få ta. Men vi måste också komma framåt i beslut och inte fastna, som jag tycker att kommunen tidigare gjort. 

Vi i majoriteten har nu påbörjat flera förändringar som skulle ha gjorts för länge sen. Vi har nya rutiner för investeringar med tydligare prioriteringar, och en helt ny budgetprocess. Vi har börjat testa nya grepp för att komma åt höga sjuktal. Vi politiker tillsammans med kommundirektör gör regelbundna på besök ute i våra verksamheter. Vi jobbar för ökad samverkan med och mellan ideella föreningar och kulturliv. Vi har infört fria arbetsskor i vård och äldreomsorg. 

Under kommunstyrelsen där jag sitter har vi också beslutat om en rad besparingar. Vi har tagit bort eller bromsat tjänster på utvecklingsavdelningen och samhällsbyggnad. Vi ska inte anlita konsulter annat än i undantagsfall, samma sak med kurser och övernattningar. Vakanta tjänster ifrågasätts varje gång om de är nödvändiga att återtillsätta. Vi har minskat våra egna politiska arvoden och dragit ner på ledarskapsutveckling, plus mycket annat. Vi försöker att ta saker i rätt ordning, först med åtgärder där det gör minst ont.

Totalt sett stärker de åtgärder vi gjort kommunens ekonomi med minst 7,5 miljoner under 2024. Det är inte kul att prata om vad man tar bort och försämrar, men det är värt att upprepa att vi ständigt gör saker för att förbättra en tuff ekonomisk situation. 

Samtidigt ska vi hitta framtidstro och utveckling i Vimmerby, och det är jag faktiskt övertygad om att vi kan. Det är därför Vänsterpartiet sitter i majoritet i kommunen. Fram för mer debatt och krafter som vill utveckla kommunen – för frågan är inte om, utan hur vi gör det. Trots kristider.