Först vill jag bara tacka signaturen Stefan för det du skrivit, kan vara något av det mest angelägna som framförts på insändarplats på länge. För vad är viktigare än våra barn? Det är nu vår gemensamma framtid formas, det är nu vi lägger grunden för det samhälle du, jag och våra barn och barnbarn ska ha. Det går aldrig att blunda för föräldrarnas ansvar. Det är hemma som barnen måste få den livsträning som ska göra dem till individer som vet skillnad på rätt och fel, gott och ont. 

Men jag måste nog ändå påminna om att samhällets ansvar är stort. Om vi med samhället menar lyhörda förskollärare, engagerade lärare som orkar sätta gränser den tid barnen vistas i skolan, ett samhälle som avsätter resurser till extrastöd för de som behöver och inte bara gynnar de som flyter på av egen kraft. Ett samhälle som också har råd att hjälpa de som mår dåligt eller inte har de förutsättningar hemma man skulle kunna önska. Som det ser ut nu finns anledning att vara bekymrad.