Lagarbetet vid breaking news är viktigt och även när det går snabbt måste informationen vara korrekt, som vid den tragiska dödsolyckan tidigare i veckan. Nu skruvar Vimmerby Tidning på organisationen för att frigöra reporterkraft.
I tisdags hade vi fått ett annat larm någon timma innan och reporter Jimmy Karlsson hade åkt till Frödinge, där en motorcyklist kört in i en buss. Just den olyckan kändes initialt som otäck, men när Jimmy kom fram så hade mc-föraren klarat sig med en hårsmån. Ingen var skadad, men väl en del som var skärrade.
Jimmy Karlsson hann precis tillbaka till redaktionen när nästa larm kom. Och när han kom fram till platsen strax söder om Storebro insåg han genast att det var något mycket allvarligt som hänt. Som van reporter kände han av stämningen på platsen, kände av hur räddningspersonalen och polisen agerade, och ganska omgående hörde han av sig till nyhetsdesken och kunde berätta att det som hänt med största sannolikhet var synnerligen allvarligt.
Från det att olyckan inträffade fram till att den tragiska nyheten om de tre omkomna kvinnorna bekräftades halv sju på kvällen så arbetade Vimmerby Tidning intensivt, allt för att korrekt information, som inte var snaskig eller skadade de anhöriga, skulle kunna presenteras. Allt var ett lagarbete.
Förra veckan skrev jag att det analoga blivit långsammare medan det digitala blivit allt snabbare – och ibland för snabbt. Eller snarare, glappet mellan våra publiceringar på sajt och i print har vuxit. Dödsolyckan utanför Storebro är ett exempel på det. I början på veckan gick vi in i en ny organisation, som syftar till att vi ska ha en så stor reporterkapacitet som möjligt. Reporterjobbet är ryggraden i all journalistisk verksamhet. Det är reportern som åker till platsen och ser och känner. Det är reportern som förmedlar nyhetshändelsen. Och det är reportern som är läsarens ögon, öron och som förmedlar alla intryck.
På Vimmerby Tidning har vi alltså sedan början på veckan skruvat på organisationen för att få ut så mycket reporterkraft som möjligt. Konkret innebär det att vi tagit bort desken, alltså de två medarbetare som tillsammans med nyhetschefen haft till uppgift att maximera sajten, läsa och godkänna artiklar och inte minst att göra papperstidningen. Sedan i början på veckan har vi lämnat över ansvaret för att göra tidning till ett gäng medarbetare i Norrköping. Den tidigare nyhetschefen Jenn Hultberg har fått ett nytt och viktigt ansvarsområde som sajtchef. Det betyder att vi fått en medarbetare som kan lägga allt fokus på att få sajten så intressant som möjligt och att se till att hålla i alla breaking news, som den otäcka olyckan i tisdags.
Dessutom har jag, utöver min roll som chefredaktör och ansvarig utgivare, gått in i det dagliga nyhetsarbetet som nyhetschef. Uppmärksamma läsare har säkert sett att den trevliga bilden på Jenn på sidan fyra är utbytt mot en på mig. Allt har vi gjort för att få mer reporterkraft, som ska garantera att vi kan leverera flera nyheter och framför allt mer genomarbetade artiklar. Ett exempel från veckan: Istället för att rabbla upp siffror och procent från Nils Holgersson-rapporten som pekar på det ena och på det andra, högst abstrakt och inte speciellt läsvänligt, får vi tid att hitta någon av kött och blod som faktiskt är drabbad av de höjda elnätspriserna och utöver det ge elbolagen en chans att svara på varför en del höjer och en del sänker avgifterna på elnätspriserna.
Men den nya tekniken går alltså det analoga långsammare och det digitala snabbare. I onsdags var det tydligt. Medan vi under tisdagen på ett mycket förtjänstfullt sätt kunde rapportera om den fatala olyckan, fanns inget med i papperstidningen på onsdagen. Av naturliga skäl förvånades en del av våra läsare. Jag fick ett samtal och ett mejl från läsare som tyckte att det var dåligt av oss. Det håller jag med om. Och ansvaret är mitt. Jag borde ha ringt printnavet i Norrköping och bett dem "stoppa pressarna". Det som jag alltid önskat göra. Men det gick ju inte. Vi har nu gått över i ett printnav som betyder att vi måste ha klart papperstidningen tidigare. Vi hade kunnat få med att olyckan hänt, men inte att den varit så katastrofal. Vi hade behövt skriva att det senaste finns att läsa på vimmerbytidning.se
För min del har veckan varit intensiv, emellanåt rörig, men mycket rolig. Orsaken till att jag en gång blev journalist var först och främst att få möjlighet att göra skillnad, men det var också nyhetspulsen när det händer något och snabba beslut måste tas. Och så har det utan tvekan varit den gångna veckan. Att få jobba med sajtchefen och reportrarna när vi måste få ut nyheter snabbt är det som kallas för positiv stress. Paradoxen är nämligen att även om nyheten är djupt tragisk, som i tisdags, så måste nyheten ut, och det måste göras på ett korrekt vis, och då får inget göras fel.
Allt har sin tid, så också att skriva krönikor. "Det har varit roligt och emellanåt kostsamt, men nu måste jag pausa", skriver Daniel Söderqvist, som nu också gått in i rollen som nyhetschef.
Att jag går in som nyhetschef får naturligtvis konsekvenser på andra områden. Det finns bara tjugofyra timmar på ett dygn. Under mina drygt två år på Vimmerby Tidning har jag, med undantag för fyra veckor sommaren 2022, skrivit en krönika i veckan. Sammanlagt är det över hundra. Det har varit roligt och emellanåt kostsamt, men nu måste jag pausa. Några läsare andas säkert ut när de slipper mina förnumstigheter en gång i veckan. Andra har kanske andra åsikter. Oavsett vad någon tycker så är alla välkomna att komma med synpunkter. Där ändras inget.