"Lärare är ett ganska tufft gäng, så många är lojala och tänker att det ingår i uppdraget, men det gör det inte", säger Caroline Axelsson, ordförande för Sveriges Lärare i Hultsfred.
Vimmerby Tidning rapporterade nyligen om ökningen av antalet tillbud i Hultsfreds kommuns skolor. Många av de anmälda incidenterna gäller hot, våld och kränkningar.
När skolchefer och fackförbund nyligen hade möte kom frågan upp till diskussion.
– Jag ställde en öppen fråga: Hur ska vi se på det här, hur ska vi tackla det, hur ska vi komma åt det? Då fick jag ganska bra svar från grundskolechefen Yvonne Nelson kring att vi ska jobba mycket med bemötande, säger Caroline Axelsson, ordförande för fackförbundet Sveriges Lärare i Hultsfred.
Caroline Axelsson menar att samhället har blivit hårdare, och att det är en av anledningarna till ökningen av antalet tillbud.
– Gränserna för vad man kan säga har förflyttats. Det har till och med varit så att mellanstadieelever har sagt att man vill att någon ska dö. Det värsta som jag har hört och sett är just mellanstadieelever som fullständigt tappar kontrollen ibland.
Hon anser att det ofta handlar om bristande resurser.
– Det saknas vuxna som kan stötta elever som till exempel har NPF-diagnoser.
NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket exempelvis kan vara adhd eller autism. Enligt Caroline Axelsson är det dock inte bara elever med diagnoser som orsakar problem.
– Om föräldrarna har ett språkbruk som inte är det som vi använder i skolan, då kan det bli bekymmer. För då tror eleverna att det är okej att använda svordomar till exempel.
Vad säger era medlemmar om den här situationen?
– De säger att det tar extremt mycket energi. Det är väldigt frustrerande när de ber om hjälp och inte får det, säger Caroline Axelsson och fortsätter:
– Jag är förtvivlad, för jag tycker inte att en lärare ska behöva bli kallad ”jävla fitta” på sin arbetsplats, men det händer. Jag vet inte hur vi ska lösa det på något annat sätt än att vi får in mer människor i klassrummen. En ensam lärare i ett klassrum som blir kallad någonting sådant framför alla andra kommer att få psykiska men av det. Jag tycker att det är bra att de anmäler.
Flera ungdomar, bland annat högstadieelever, var nyligen inblandade i ett slagsmål som resulterade i flera avstängningar.
Hon vill gärna se fler pedagoger i skolan, men menar att det också finns möjlighet att förstärka klassrummen med lärarassistenter.
Caroline Axelsson är själv lärare på Hultsfreds gymnasium, där flera elever har blivit avstängda under det senaste året. Hon berättar att det nyligen var ett slagsmål i matsalen där både gymnasieelever och högstadielever äter.
– En av våra elever blev helt avstängd från att komma till gymnasiet. Högstadieungdomarna som var inblandade blev avstängda från matsalen.
Trots det tuffa ekonomiska läget har hon förhoppningar om ökade resurser till skolan.
– Det handlar om vår framtid. Barnen är vår framtid.
Yvonne Nelson, verksamhetschef för grundskolan, uppger att hon ser mycket allvarligt på samtliga anmälningar om hot och våld i skolan.
"En (1) hot- och våldssituation är en för mycket. Varje händelse riskerar att påverka både elever och personal negativt och då inte enbart i stunden utan även framåt då det är en kränkning att bli utsatt för hot och våld", skriver Yvonne Nelson till Vimmerby Tidning.
"Oavsett ökning eller inte ser jag mycket allvarligt på samtliga anmälningar om hot och våld i skolan", skriver Yvonne Nelson, verksamhetschef för grundskolan, i en kommentar.
Ett av fackförbunden inom skolan berättar om slagsmål i matsalen, lärare som blir kallade könsord och elever som önskar livet ur varandra. Hur allvarlig är situationen?
"Att kalla kamrater och personal könsord och önska livet ur varandra är naturligtvis oacceptabelt. Alla sådana situationer är allvarliga! Slagsmålet i matsalen för en tid sedan handlade om en konflikt mellan två grupper av elever – inte så sällan tas konflikter som uppstått på fritiden med in i skolan. Det fanns flera vuxna i matsalen som snabbt kunde ingripa och skolans ordningsregler med åtgärdstrappa sattes in. Händelsen har följts upp i samverkan skola och hemmen och åtgärder har vidtagits."
När det gäller resurser uppger Yvonne Nelson att samtliga skolor har infört någon eller flera av följande tjänster: mentorer, elevcoacher, resurspedagoger och utomhuspedagoger.
"Elevcoacher är vår senaste tjänst och infördes för cirka 2 år sedan på Albäcksskolan."
Utomhuspedagoger infördes redan omkring 2010 på Lindblomskolan och därefter på ytterligare några F–6-skolor.
"Syftet med samtliga tjänster är att skapa förutsättningar för ökad trygghet och studiero, förebygga kränkningar och konflikter, god dialog och relationsbygge med elever och vårdnadshavare, vilket i sin tur ger förutsättningar för ökad måluppfyllelse hos eleverna då de upplever trygghet och studiero i skolan."
Antalet anmälningar om tillbud har ökat inom skolan, enligt kommunens egen statistik. Ofta handlar det om hot och våld.
Enligt Yvonne Nelson har samtliga skolor ett pågående och systematiskt värdegrundsarbete där trygghetsteam och elevhälsoteam under ledning av rektor spelar en viktig roll.
"En riktad insats på bland annat högstadiet under det här läsåret är en samverkan mellan elever, personal och föräldrar kring språkbruket. En stor och viktig del i arbetet kring språkbruk och att förebygga situationer som kan leda till hot och våld är föräldraansvaret. Hur stödjer man sitt barn i att hitta strategier för att hantera konflikter som uppstår – hemma eller i skolan? Vilket språkbruk tillåter jag som förälder hemma i familjen och vilket språkbruk använder jag själv?"
Vidare nämner hon att elever med exempelvis NPF-diagnos får olika typer av stöd. På det sättet försöker man undvika att de hamnar i situationer "som skapar onödig stress som i sin tur kan leda till en kollaps för eleven som riskerar att mynna ut i en hot- och våldssituation".