Ica vill bygga ut fastigheten för att expandera butiken. Målfrid som äger fastigheten till höger vill stoppa den påbörjade planprocessen och hävdar att Ica-fastigheten placerades i direkt strid mot detaljplanen när den byggdes för 40 år sen.
Miljö- och byggnadsnämnden i Hultsfred och Vimmerby kommuner beslutade den 5 mars i år att ta fram en ny detaljplan för fastigheten Valen 3 i Vimmerby där Ica Kvantum ligger sedan 1985.
Syftet är att det ska gå att bygga ut en del av Ica-fastigheten på höjden, att öppna även en utfart till Lundgatan samt att anpassa prickmarken, mark man inte får bygga på, efter den rådande verkligheten. I dag är sju kvadratmeter av den 3 244 kvadrat stora byggnaden placerad på prickmark. Det såg de kommunala beslutsfattarna vara av ringa omfattning och inget som skulle påverka grannfastigheterna när bygglovet beviljades i oktober 1984.
Det är här den kritiska grannen har en helt annan uppfattning. Tony Johansson, som företräder Målfrids Fastigheter AB som äger fastigheten på Magasinsgatan där Grolls har sin butik, menar att hela Ica-fastigheten placerades fel och i direkt strid mot detaljplanen.
Han pekar på planbeskrivningen från april 1983 där det står att ett handelsområde med en dagligvaruhall planeras i södra delen av kvarteret, det vill säga närmast Rönnbärsgatan. Utifrån det drar han slutsatsen att parkeringens och in- och utfart var tänkt via Magasinsgatan.
I plankartan från augusti 1984 finns ingen placering angiven av den blivande butiksbyggnaden.
– Placeringen tas i beslutet om bygglov och det är plankartan som är det juridiskt bindande dokumentet, säger Elisabeth Karlsson, chef på miljö- och byggnadsförvaltningen i Hultsfred och Vimmerby kommuner.
Utöver plankartan finns också en situationsplan inlämnad till Vimmerby kommun redan i december 1981. Där är den blivande Ica-byggnaden och parkeringen inritad som det sen förverkligades 1985.
Situationsplanen som stämplades in hos Vimmerby kommun i december 1981 visar hur exploatörens arkitekt tänkte sig hur butiken och parkeringen skulle placeras.
Målfrids köpte sin fastighet 1996. Då fanns Ica-byggnaden sedan länge.
Hur resonerade ni inför köpet?
"Vi behövde lokaler och fick direkt en hyresgäst. Ica-byggnaden var mycket mindre då och man kunde tydligt se vår byggnad från Ica:s parkering. Mittemot vår byggnad låg en mindre bilparkering och det gick att gå, cykla och köra bil mellan parkeringarna. I dag går det knappt att se vår byggnad från Ica:s parkering. Hade Ica inte försökt få igenom ännu en tillbyggnad ut på prickmark så hade vi inte vetat något om allt det som hände på 1980-talet och som är orsak till dräneringen av kundtrafik på Magasinsgatan", skriver Tony Johansson i ett mejl.
På plankartan från 1984 över det blivande handelsområdet, den röda delen, finns ingen placering av den nya byggnaden eller parkeringen med. Det smala området runt området är prickmark där man inte får bygga. Väganslutningen som syns mot Magasinsgatan är en av två befintliga in- och utfarter till Carlenskogs område som då låg på fastigheten.
Dick Magnusson, biträdande professor vid Linköpings universitet och forskare i samhällsplanering, har gått igenom de kommunala handlingarna från 1980-talet. Han kan inte se några felaktigheter.
– På plankartan med planbestämmelser från 1984 är det ett H för handel i kvarteret Valen, både södra och norra delen. Tolkar man detta utifrån nya plan- och bygglagen tycker jag att det är tydligt att de får bygga var som helst inom användningsområdet, så länge de håller sig till övriga bestämmelser.
Han anser att plankartan är det senast reviderade dokumentet i ärendet och att formuleringen i planbeskrivningen från april där det föreslås ett område för handel på södra delen av Valen, är överspelat.
– Beskrivningen från april måste ses i relation till att revideringar gjorts. I en av revideringarna har området utökats, vilket gör formuleringen södra delen mer osäker. Det är sista datumet som måste gälla, anser Magnusson.
Tony Johansson håller inte med.
" "En planbeskrivning visar hur en plan ska förstås och genomföras. Här har vi en plankarta över tidigare verksamhet med gammal tomtindelning där H inte är i konflikt med planbeskrivningens syfte, tvärtom så visar syftet hur H ska genomföras. En planbeskrivning blir heller inte överspelad för att plankartan revideras i någon perifer detalj, då skulle de flesta planbeskrivningar vara helt oviktiga. Det finns alltså inget överspelat eller osäkert med det uttalade syftet", skriver han.
Eidar Lindgren är tekn.lic. med plan- och bygglagen som ett specialområde. Han har arbetat med lagutveckling i statliga utredningar samt vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan.
– På den tiden var det inte lika strängt att hålla sig exakt till detaljplanen som det är i dag. Då fanns dispens som medgav större möjligheter att bygga annorlunda än planen, säger Eidar Lindgren när Vimmerby Tidning beskriver beslutsgången från 80-talet.
Han finner det fullt naturligt att kommunen beslutat om en planändring.
– En kommun kan alltid ändra en detaljplan. Om den fysiska verkligheten inte stämmer med gällande detaljplanen kan det vara ett skäl till att man inte kan bygga mer på fastigheten. Men vill man bygga mer på fastigheten eller bygga till en byggnad kan kommunen besluta att ändra detaljplanen så att den nya planen tillåter att man kan bygga. Så är systemet konstruerat rent juridiskt, säger han.
Tony Johansson instämmer, men menar samtidigt att miljö- och byggnadsförvaltningen borde utrett de påstådda felaktigheterna från 1980-talet innan beslut om planbesked.
"De borde ha kommunicerat med oss och försökt lösa konflikten redan där, inte forcerat fram det utan dialog. Nu har en potentiell konflikt byggts in som riskerar att leda till en väldigt lång process", skriver han.
Elisabeth Karlsson är miljö- och byggchef i Vimmerby kommun. Hon försvarar kommunens hantering av planbeskedet.
Elisabeth Karlsson på miljö- och byggförvaltningen hänvisar till att planbesked hanteras internt i kommuner.
– Planbesked handlar om att fastställa om kommunen är positivt inställd till att ändra eller upprätta en detaljplan för ett område. Eventuella felaktigheter som skett tidigare hanteras inte i samband med planbesked. I kommande planprocess skickas detaljplanen ut på samråd där berörda sakägare har möjlighet att yttra sig, säger hon.
Hon säger att Tony Johansson fått information om det och att han fått svar på sina yrkanden.
Hon tycker inte ärendet har forcerats.
– Ansökan har hanterats enligt sedvanliga rutiner. Den kom in den 1 februari och behandlades i nämnden den 9 mars.
Den 14 mars sa kommunstyrelsen ja och den 5 april gav nämnden i uppdrag till förvaltningen att ta fram ett förslag till ändrad detaljplan för området. Det kommer ut för samråd senare i år.
Pelle Lindqvist på Ica avböjer att kommentera planprocessen i nuläget.