"Om vi har en högre skoltäthet än snittet är det klart att det kostar mer. Då måste man hämta hem det någon annanstans och det är upp till politiken", säger Roger Sjögren, kommunens ekonomichef.
Under 2021 gjorde barn- och utbildningsnämnden, BUN, ett minusresultat på 3,5 miljoner kronor. I år visar prognosen det dubbla. Nämnden har dessutom skickat en skrivelse till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige om att resultatet för 2023 förmodas bli ett underskott på 15 miljoner.
I Vimmerby kommun finns en F-6 skola per 137 elever, medan Hultsfred har en skola per 160 elever och Västervik har en per 174,5 elever. Samtidigt är Västerviks kommun klart störst befolkningsmässigt med 36 747 invånare i december 2021, jämfört med Vimmerbys 15 578 och Hultsfreds 14 056.
– Om vi har en högre skoltäthet än snittet är det klart att det kostar mer. Då måste man hämta hem det någon annanstans och det är upp till politiken. När vi tittat på barn- och utbildningsförvaltningen för 2021 och jämfört nationellt så hade vi en nettoavvikelse på 20 miljoner kronor, alltså där vi ligger 20 miljoner dyrare när man jämför alla kommuner. Det blir inte helt rättvist att jämföra mot alla men det är iallafall en hint om att vi är lite dyrare, säger ekonomichef Roger Sjögren.
Barn- och utbildningsnämnden ser ut att gå mot ett underskott på 15 miljoner kronor 2023 och den nya högstadieskolan beräknas belasta budgeten med ytterligare 32,6 miljoner kronor per år, enligt nuvarande kalkyl, om den antas. Samtidigt har den nya majoriteten gått ut med att inga skolor ska läggas ner.
– Som ekonomichef är det svårt att få den ekvationen att gå ihop, så det har vi att hantera samtidigt som vi går mot ett jättetufft år i hela kommunsverige rent ekonomiskt.
Hur mycket kostar då Vimmerbyskolorna? Föga förvånande är det de centrala grundskolorna: Astrid Lindgrens skola F-9 samt Vimarskolan F-9, som är de mest kostsamma skolorna i Vimmerby kommun. Tillsammans kostade de knappt 84 miljoner kronor under 2021 och ombesörjde då undervisningen för 1 273 utav kommunens 1 719 elever.
Bland kommunens resterande 446 elever som 2021 gick på någon av ytterskolorna landade kostnaden på nära 32 miljoner kronor, visar siffror från kommunen. Vilket innebär att ytterskolornas elevkostnad är i snitt 5 000 kronor högre än innerskolornas men i vissa fall är den 17 000 kronor högre. Hur hög kostnaden blir beror nämligen på vilken ytterskola eleven går. I Djursdala skola landar snittkostnaden på 49 000 kronor per elev och även Frödinge ligger nära 50 000 kronor per elev.
I Södra Vi och Rumskulla är elevkostnaden nästan 17 000 kronor högre då båda skolorna hamnar på 77 000 kronor per elev i snitt, förskoleklass och grundskola inkluderat i samtliga fall.
Skulle då en avyttring av någon skola vara en lösning på BUN:s budget? Svaret blir att det kan man inte veta för att en förändring av skolstrukturen är ett politiskt beslut.
– Vi utreder inte sånt här om vi inte får det i uppdrag av politiken. På samma sätt som vi idag väntar på ett uppdrag om att ta fram en handlingsplan för underskottet 2023, säger grundskolans verksamhetschef Pia Ehrnlund Bengtsson.
Finns det pedagogiska fördelar med ytterskolorna?
– Storleken avgör inte kvaliteten, det finns bara olika förutsättningar för hur man jobbar. Men också sånt ingår i en analys om vi skulle få ett uppdrag av politiken att utreda en förändring i skolstrukturen.
I Rumskulla, Brännebro, Tuna och Djursdala gick det totalt 155 elever under läsåret 21/22, samtidigt kostade skolorna kommunen 9 441 000 kronor. Frödinge, Södra Vi och Storebro hade sammanlagt 291 elever och kostade 19 022 900 kronor. AL F-6 kostade 20 730 900 kronor för 335 elever och Vimar F-6 23 748 200 kronor för 455 elever.
Men hur en eventuell stängning utav någon ytterskola skulle kunna påverka kommunens budget vill politiker inte spekulera i.
– Det är väldigt svårt att säga. Vi vet efter skolnedläggningsdebatten sist att för vår budget kan det bli en besparing men för kommunens del blir det inte det eftersom vi har tomma lokaler kvar, säger barn- och utbildningsnämndens ordförande Peter Karlsson (C).
Du ser alltså inte en stängning av någon skola som ett alternativ?
– Har vi en bra och fungerande verksamhet ser inte jag ingen anledning att stänga någon skola. Jag ser inte att det ger den besparingen och det har vi gått till val på också. Men det är klart att det minskar på våra småskolor, så det finns en gräns för hur få elever vi kan ha på varje skola. Men det största problemet vi har är att hitta behöriga lärare.
