I början av veckan skrev Vimmerby Tidning om att teatersällskapet "Bland drakar och dragqueens" kommer att gästa biblioteken i Vimmerby och Hultsfred under prideveckan i september. Att en dragartist ska läsa sagor för barn har fått starka reaktioner på tidningens sociala medier. I debatten anser vissa att det är ett jättebra och fantasieggande initiativ, medan andra ser evenemanget som olämpligt och ett skadligt sätt att göra barn förvirrade kring sina könsidentiteter.
I Vimmerby är det biblioteket som står för bokningen, men kommunen har en samordnande arbetsgrupp, ett HBTQIA-nätverk, som står bakom initiativet.
– Vi diskuterade i den här gruppen vad vi ville göra under prideveckan för att nå olika målgrupper. Det här förslaget kom upp när vi pratade om vad vi kunde göra för barn, säger Tess Rikardsson, projektledare på Vimmerby bibliotek och del av nätverket.
Nätverket i sin befintliga form har funnits i kommunen under några års tid. Två av dem som ingår, utöver Rikardsson, är folkhälsosamordnare Anders Degerman samt Ungdoms- och ANDTS-samordnaren Anja Persson.
Varför tror ni att det här evenemanget har väckt så stort engagemang och starka känslor?
– Om man ser till det negativa så är en del nog rädslor. Man är ofta rädd för det som är obekant, det man inte är van vid känns inte alltid bekvämt och då är det lätt att bli arg. En annan del är okunskap. Jag tror inte att vi kommer ha den här diskussionen om 20-30 år, för generellt sett resonerar inte ungdomar så idag. Det är mycket ett vuxet- och äldreproblem, svarar Degerman.
– Dragartister utmanar en syn på hur vi förväntas vara beroende på vilket kön vi identifierar oss som. Det blir reaktioner just för att normerna fortfarande är så starka. Den här typen av aktiviteter behövs för att luckra upp dem eftersom de är skadliga för de som känner att de inte passar in i där, fortsätter Persson.
Rikardsson fyller på genom att lyfta de positiva kommentarerna som kommit kring evenemanget.
– Jag tror att många är glada att det händer något nytt här och att det är ett evenemang som tydligt visar att det är okej att vara olika.
Evenemanget riktar sig till barn, men det är vuxna som diskuterar frågan i våra sociala kanaler. Hur når ni de som är motståndare?
– I kommentarsfälten är det vad jag har sett en majoritet som är positiva. Människan är ju ett flockdjur och vi följer gärna varandra lite, så jag tänker att vi kan försöka stärka det som är positivt så att de blir fler och fler, säger Anders Degerman.
Han uttrycker medvetenhet om att det kan vara svårt att få de som är starkt negativa till evenemanget att ändra uppfattning om det, även om han hoppas att de ska lyckas nå dem.
– Genom att bemöta det som skrivs kanske det snarare är så att vi kan påverka de som inte sagt något ännu, men som lyssnar och funderar, än de som har bestämt sig.
En missuppfattning som diskuteras i kommentarsfälten är exempelvis att drag är en sexuell läggning som tvingas på de barn som kommer till sagostunderna. I debatten används också begrepp som könsroller och könsidentitet på ett inkonsekvent sett. Anja Persson lyfter att det inte sällan är så att begrepp som används frekvent inom HBTQI-rörelsen blandas ihop eller förväxlas. Hon pekar på att debatten vore lättare att hantera om de som ger sig in i den vore mer pålästa.
– Drag är ingen sexuell läggning utan en konstform. Många blandar också ihop drag med trans, fast det har inte riktigt med varandra att göra. Det finns många missförstånd.