Lisa Elmerfjord på SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, är projektledare för saneringen av marken vid gamla Stab Suecia i Södra Vi.
– Det vi gör nu och som ska vara klart till nästa sommar är att vi går igenom riskerna igen och ser vad som hänt på tio år. Kontrollen avser både ytlig jord och också djupare ner mot berget för att se hur kreosoten sprider sig. Den har en tendens att röra sig neråt, säger Lisa Elmerfjord på SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, som är huvudman för saneringen efter impregneringsindustrin Stab Suecia i Södra Vi.
Impregnering av stolpar och slipers pågick på platsen hela 1900-talet. 2011 upphörde verksamheten helt i Södra Vi.
– Det är den senast nedlagda impregneringsindustrin i Sverige. Nu finns två av 13 anläggningar kvar, säger Tommy Karlsson, koncern-vd för Rundvirke Poles som äger Stab Suecia.
En huvudstudie kom för tio år sen fram till att marken är så förorenad att den måste saneras. Då låg kalkylen på 37 miljoner kronor.
– Det fanns inga pengar i Stab Suecia så moderbolaget stoppade in 37 miljoner till saneringen, säger Tommy Karlsson.
En senare överenskommelse har mynnat ut i att staten och företaget tar ungefär hälften var av kostnaderna som nu beräknas till drygt 70 miljoner kronor. Men slutsumman kan komma att ändras.
Den mest förorenade delen är där själva impregneringen pågick.
– Där behöver det schaktas ner 2-4 meter och på uppläggningsplatserna där kreosoten droppat från virket rör det sig om cirka en halvmeter som ska schaktas, säger Lisa Elmerfjord.
Totalt ska runt 30 000 kubik jordmassor tvättas.
De förberedande undersökningar som nu genomförs avgör vilken saneringsmetod det blir.
– Jordtvätt är en bra och hållbar metod och massorna blir återfyllnad, säger hon.
Rotosonic kallas tekniken som används för nya provtagningar av den kraftigt förorenade industrimarken i Södra Vi.
Hon pekar på risker när jord tvättas ren från arsenik.
– En viss arsenikform sticker i väg väldigt fort när man rör i jorden, så det är viktigt att ha koll på vattenkemin.
Nu används Rotosonic som är en ganska ny teknik.
– Den borrar upp intakta kolvar av jord. Det blir bättre kvalité och vi kan gå djupt ner och se vilka föroreningar det finns. Det blir mer exakt, säger hon.
Själva saneringen sker tidigast 2025. Vad som sker sen i området är oklart.
– Om det vore attraktiv mark kunde man ju avyttra området. Men jag har svårt att se att det är nån som vill bygga industri här. Så vi får väl se vad som händer. Men det känns bra att bidra till saneringen, säger Tommy Karlsson.
Tommy Karlsson, koncern-vd för Rundvirke Poles, som äger Stab Suecia sen 1995. Moderbolaget gick för tio år sen in med 37 miljoner till saneringen.