"Om skolan läggs ner blir det fullständigt kaos!" Inga-Lisa Lindblad, 85, är bestämd i sin uppfattning när Vimmerby Tidning möter henne när hon ska till banken i Tuna.
Inga-Lisa Lindblad, 85 år, har precis parkerat sin bil utanför banken i Tuna när Vimmerby Tidning möter henne en höstdag i november.
Hon håller inte igen när skolfrågan kommer på tal. Hon har bestämda åsikter och tycker också att det är tråkigt att brandkåren försvinner, men känner ingen direkt otrygghet för egen del.
– Om skolan läggs ner blir det fullständigt kaos!
– Den behövs verkligen, annars kommer många barnfamiljer flytta härifrån. För bara några dagar sedan hörde jag om en familj som kommer flytta till Vimmerby om de lägger ner skolan. Det vore ett bedrövligt beslut av kommunen.
Om skolan läggs ner blir det fullständigt kaos!
Inga-Lisa Lindblad
Tuna skola är en av fyra i kommunen som är under utredning och riskerar att läggas ner när kommunen måste spara pengar. Beslutet hur det blir med den saken kommer att tas tidigast i början av nästa år.
Redan nu är det dock klart att brandkåren i Tuna läggs ner under första kvartalet nästa år. Det beror på flera saker, bland annat svårigheten att hålla jouren i ett litet samhälle, men också krav att satsa mer på förebyggande arbete, krisberedskap, arbetsmiljö och utbildning för jourstyrkorna på de större stationerna. Därför görs en omorganisation och en omfördelning.
Inga-Lisa Lindblad bor i Erikslund, en bit utanför Tuna. Tidsmässigt handlar det om en bilresa på 20 minuter om man håller rätt hastighet på småvägarna.
Hur känner du kring att brandkåren försvinner och ersätts av ett brandvärn?
– Det känns inte bra när man bor så långt bort som jag gör. Jag ska inte säga att jag är orolig över min trygghet, men visst tänkte jag på det när nyheten om nedläggningen kom.
Karl-Bertil Johansson är numera pensionär, men han har tidigare varit med i brandkåren i 41 år. Han säger att ett räddningsvärn verkar vara ena utvägen som läget är nu. Samtidigt ser han skolan som A och O för samhället.
Ett tjugotal meter längre bort går Karl-Bertil Johansson och krattar löv. Han är en veteran i samhällets räddningstjänst.
– I 41 år var jag med i brandkåren, men jag slutade för fem-sex år sen. Då tog Örjan Arvidsson över som platschef efter mig, säger han.
Han tror att bristen på lokala arbetsplatser, dyr kostnad för jouren och få larm är bidragande orsaker till att brandkåren läggs ner.
– De som jobbar på andra orter måste ju byta bort jouren dagtid och det är nästan bara de på Hällerumssågen som kan ta det, så en del kan ha jour nästan varje vecka dagtid, säger han.
Han har inte hört några särskilda reaktioner över beskedet från andra Tunabor ännu.
– Visst påverkar det tryggheten. Vimmerby kom 20 minuter efter oss, under den tiden hinner det hända mycket. Sen har de bättre hjälp av tekniken, som GPS, i dag än vad de hade förr. Då var det viktigt att vi var ute först för att guida in dem. I dag har de också bättre lokalkännedom.
Brandstationen i Tuna har hittills bemannats av en styrka på totalt nio man, där tre åt gången har jour dygnet runt i en treveckorscykel. I ett räddningsvärn finns ingen beredskapsplikt, utan de som kan rycker ut när det blir larm.
Inga-Lisa Lindblad på väg till ett besök på banken vid Tuna torg. Hon har bestämda åsikter om skolans betydelse och tycker att det tråkigt att brandkåren försvinner, men känner ingen direkt otrygghet för egen del.
Simon Pettersson har haft svårt att gå med i brandkåren på grund av familjesituationen, men överväger nu att bli aktiv i ett räddningsvärn. När det gäller skolans framtid har han svårt att förstå att kommunen ens tittar på Tuna skola i ett nedläggningsperspektiv.
Skolan är satt under lupp
Karl-Bertil Johansson tycker det är bra att det i alla fall blir ett räddningsvärn kvar i samhället.
– Jo, men sen är det synd om det bara är en hemma när larmet går.
Han bjuder på en särskild historia om hur olika larmen kan komma.
–Mellan 1981 och 1983 hade vi inte ett enda larm på 23 månader. Sen kom det fem larm på fyra dagar.
Nu är det inte bara om brandstationen det larmas i Tuna. Även skolan är ifrågasatt och satt under lupp. Det kan leda till en nedläggning. Karl-Bertil Johansson är påtagligt skeptisk till de tankarna.
– När jag skulle ner till Tunhamra igår var dagis i hembygdsparken och det var fullt med barn, så jag har svårt att se att de kan lägga ner skolan här. Det finns viktigare saker att ta bort än skolor. Skolan är A och O. Det är inte rimligt att barn ska behöva sitta och åka ett par timmar dagligen, en del barn bor ju drygt en mil bortanför Tuna.
Vi är väldigt oroliga. Det skulle kunna bli en negativ spiral.
Simon Pettersson
Simon Pettersson, som har två barn på Tuna skola, är inne på samma linje.
– Det känns konstigt att kommunen ens tittar på Tuna. Elevantalet ökar, vi har högst andel behöriga lärare och överlag är vi inne i en positiv trend. Varför ska man ändra på det? Helt plötsligt verkar inte kvalitén spela någon roll.
Är du orolig?
– Vi är väldigt oroliga. Om skolan försvinner vet man inte vad som händer med affären på sikt. Det skulle kunna bli en negativ spiral.
Simon Pettersson tillägger:
– I dag är det många som vill bo i Tunatrakten. Alla hus som kommer ut på marknaden blir sålda direkt. Det är bra tryck. Min sambo har skapat en bostadsgrupp på nätet och det kommer nya förfrågningar hela tiden. Om skolan läggs ner kanske det ändras.
Det finns viktigare saker att ta bort än skolor. Skolan är A och O.
Karl-Bertil Johansson
I veckan blev det klart att brandkåren försvinner. Vad tycker du om det?
– Spontant känns det inte bra. Om det är en brand eller trafikolycka måste det gå snabbt, då känns det inget vidare om det tar 30-40 minuter innan hjälpen är framme. Jag har själv blivit erbjuden att vara med i brandkåren flera gånger och jag hade tänkt gå med framöver när det går kombinera med jobb och familj. Nu blir det inte så. Men jag kommer säkert få frågan om brandvärnet också. Vi får se hur det blir när jag har mer information om hur det fungerar, säger Simon Pettersson innan han går in och snabbhandlar i matbutiken.
Det är ju en försämring för samhället.
Ella Murto
Ella Murto kommer från torget och sneddar över genomfartsvägen. Hon är uppvuxen i Tuna och säger att hon ännu inte vet så mycket om nedläggningen av brandstationen, även om hon har hört talas om det.
– Det påverkar ju alla oss som bor här om det inte finns nån brandkår längre. Det är ju en försämring för samhället.
Hon har samma uppfattning när det gäller skolans framtid.
– Det är inte alls bra om den skulle försvinna. Det drabbar alla barn, jag har mina systerbarn i skolan. De skulle i så fall få gå i Frödinge och åka dit varje dag.
– Om skolan skulle läggas ner tror jag att det blir svårt att få folk att flytta hit till Tuna, säger Ella Murto.
De flesta är med på båten för att vi ska försöka få ett värn med så mycket förmåga som möjligt kvar här.
Örjan Arvidsson
Platschef på brandstationen i Tuna
Örjan Arvidsson är platschef på brandstationen i Tuna sedan flera år.
– Det är tråkigt att det blir en nedläggning förstås, men bemanningsbiten är ett bekymmer, så vi har förhoppningar att vi ska få lättare att få tag i folk till ett värn, säger han när vi träffas utanför brandstationen.
Han har haft sovmorgon efter ett arbetspass på en träindustri i grannkommunen där han jobbar treskift.
Det är ont om arbetstillfällen i Tuna som funkar att kombinera med jouren i räddningstjänsten.
– Vi har sågverket i Hällerum, ett snickeri och några lantbruk. Men vi har ju inget Ljunghäll precis, så det är svårt att ha full bemanning på jouren dagtid mellan sju och fyra när folk är på sina jobb på andra håll, säger Arvidsson.
Brandkåren i Tuna läggs ner under första kvartalet nästa år. Det beror på flera saker, bland annat svårigheten att hålla jouren i ett litet samhälle, men också krav att satsa mer på förebyggande arbete, krisberedskap, arbetsmiljö och utbildning för jourstyrkorna på de större stationerna.
Styrkan som tas bort består i grunden av totalt nio man. För att täcka jouren över tre veckor har tre av dem jour i taget. Två bilar är stationerade på stationen i Tuna. En befälsbil och en basbil.
– Vi har haft diskussioner om vi skulle ge upp eller om vi ska försöka göra något bra med det här värnet. De flesta är med på båten för att vi ska försöka få ett värn med så mycket förmåga som möjligt kvar här, och vad det verkar kommer vi att få ha kvar en basbil till värnet, säger han om reaktionerna i gruppen på brandstationen i Tuna.
Det är tråkigt att det blir en nedläggning förstås.
Örjan Arvidsson
Platschef på brandstationen i Tuna
Hittills sträcker sig Tunastyrkans primära område från Björksebotrakten till Tuna och ner mot Hjortedskanten, mot Ishult och gränsen mot Kristdala och sen bort mot Vena i Hultsfreds kommun.
I och med den nya ledningsorganisationen i Jönköping, dit bland andra räddningstjänsterna i Vimmerby, Hultsfred och Västerviks kommuner hör, har kommungränserna i praktiken tagits bort.
– Nu ska närmaste resurs som har den förmåga som behövs larmas, oavsett kommungränser, säger Örjan Arvidsson.
Det innebär att ett räddningsvärn i Tuna lättare kan backas upp från Hjorted, Kristdala och Hultsfred, plus Vimmerby förstås.
För personalen i Tuna blir omorganisationen ett ekonomiskt avbräck på runt 100 000 kronor om året i utebliven jourersättning.
De som ingår i ett räddningsvärn får endast ersättning när de är med i en insats och vid övningar.
"Allting hänger ihop. Nedmonteringen av landsbygden som sker i hela Sverige är oroväckande" tycker Lotta Gustavsson som arbetar i affären i Tuna, men bor in en annan del av kommunen.
Lotta Gustavsson jobbar i matbutiken som ligger mitt i samhället. Det är en naturlig samlingsplats för många Tunabor.
Hon vittnar om att det finns en oro i luften.
– Det är mycket känslor just nu. Folk är oroliga och uppgivna, samtidigt som de är taggade på att agera och göra någonting för att behålla servicen som finns i Tuna. Gemenskapen är stark.
"Allting hänger ihop"
Under hösten har skolans framtid varit den hetaste frågan bland kunderna. Nyheten att brandkåren försvinner blev inte lika stor, men likväl har det påverkat stämningen negativt.
– ”Vad händer om mitt hus brinner ner?” Det är många som ställer sig den frågan. Sett ur ett säkerhetsperspektiv är det inte alls bra att brandkåren försvinner, säger Gustavsson.
Hur viktigt är det för matbutiken att skolan finns kvar?
– Allting hänger ihop. Nedmonteringen av landsbygden som sker i hela Sverige är oroväckande. Så självklart är man lite nervös för hur det ska bli. I slutändan handlar allt om kronor och ören. Det vi kan göra är att finnas här, stötta och visa att vi bryr oss om de som bor i Tuna.
Räddningsvärn
• Räddningsvärn kan finnas på platser där det tar lång tid för stationer med jourstyrka att åka på larm.
• I ett räddningsvärn har man ingen beredskap och därmed ingen skyldighet att finnas tillgänglig, utan man åker på de larm man kan.
• Man är försäkrad och har ersättning när man är i tjänst på en insats eller på en övning.
• Räddningsvärnet utbildas och övas av den kommunala räddningstjänsten för att kunna lösa uppgifterna.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap