Det är lite sorgligt, men kanske inte oväntat, att debatten om skolan kommit att bli en strid mellan tätorten Vimmerby och landsbygden. Glesbygdskommunen Vimmerby är inte större än att vi borde kunna ha samma mål för ögonen. Nämligen barnens bästa.

Personligen tycker jag det är överdrivet att påstå att insändare dryper av landsbygdsfientlighet, bara för att man själv inte har samma åsikt. Om lärare som jobbar på skolorna i Vimmerby stad känner oro för hur de knappa resurserna ska fördelas och ifrågasätter varför kommunen drar igång en ny runda om skolnedläggningar men ändå hamnar i samma gamla sväng – föraktar de landsbygden då?

Det verkar som att den enda acceptabla åsikten är att skolor finns till för att hålla små orter under armarna och att resvägen till nämnda skola ska vara kortast tänkbara. Det pratas väldigt lite om innehåll i skolan, om svårigheten att få lärare till småskolorna, om de negativa bitarna med åldersintegrerad undervisning. 

Det bästa jag läst i den vägen var insändaren ”Är verkligen små skolor alltid bäst?” Där kommer det fram aspekter som skoldebatten borde handla mer om.