"Folk kan bli rätt frustrerade när de bara blir informerade om olika beslut men inte delaktiga i dem, säger Dominika V. Polanska, docent i sociologi och lektor i socialt arbete på Södertörns högskola.
Rivningar är en högaktuell fråga i Hultsfreds kommun. Under de kommande åren ska Hultsfreds Bostäder riva flera hyreshus med totalt 93 lägenheter i Hultsfred, Virserum och Silverdalen.
Vimmerby Tidning har tidigare rapporterat om hyresgäster i Virserum som motsätter sig rivningen av deras lägenheter.
Dominika V. Polanska är docent i sociologi. Hon har intresserat sig för bostadspolitik, framför allt hur människor organiserar sig kring sitt boende, och forskat kring det i Sverige och Polen.
Det finns exempel på rivningsplaner som dragits tillbaka efter protester från hyresgäster. Dominika V. Polanska berättar om rivningar som var tänkta att ske i samband med renoveringar i Husby i norra Stockholm på 00-talet.
– Det allmännyttiga bostadsbolaget, Svenska Bostäder, tog tillbaka beslutet för att det blev en så stor protestvåg bland hyresgästerna – just för att de inte hade fått vara med i beslutet om hur området skulle utvecklas. Det gjorde också att man lade ner planer på ganska kraftiga renoveringar som skulle innebära höga hyreshöjningar, säger hon.
De största rivningarna i svenska städer genomfördes under 1950-, 1960- och 1970-talen.
– Framför allt under 60-talet revs många stadskärnor. Det väckte också en hel del protester, men då hade man hunnit riva ganska mycket. Protesterna gjorde också att vi fick lagstiftning som gav hyresgästerna rätt att motsätta sig en rivning och ombyggnation som var väldigt progressiv på den tiden. På 70-talet kom en bostadssaneringslag som på 90-talet försvann eller reviderades kraftigt.
I Stålhagen i Hultsfred ska totalt 43 lägenheter rivas på Granitvägen.
Så hyresgästernas möjlighet att motsätta sig en rivning har blivit sämre?
– Ja, om vi jämför med den lagstiftning vi hade på 70-talet och ända fram till 90-talet. De senaste tre decennierna kan man konstatera att det gradvis har blivit sämre.
Varför har man gjort den förändringen?
– Det kan man fråga våra politiker om, tycker jag. Det är väl ett sätt att värna äganderätten och ett sätt att frigöra sig ansvaret. I stället för att kommunen behöver stå för en renovering kan man använda det som ett svepskäl.
Hultsfreds Bostäder river för att minska antalet tomma lägenheter i kommunen. Samtidigt planeras nybyggnation. Att renovera i stället för att riva ses inte som ekonomiskt försvarbart.
– Det blir väldigt dyrt att renovera de här lägenheterna, sa det kommunala bostadsbolagets vd Helena Grybäck Svensson när fastighetsstrategin presenterades.
– Mycket handlar om ekonomi, men med tanke på att vi befinner oss i en klimatkris så känns det inte särskilt klimatvänligt att man river fastigheter och inte renoverar det som finns, säger Dominika V. Polanska och fortsätter:
– Vad jag förstått tänker kommunen bygga nytt. Då är frågan: Hur klimatvänlig är en sådan strategi? Har de hållbarhetsmål och samtidigt river de befintliga bestånd och bygger nytt? Det är inte särskilt klimatvänligt. Att ta vara på det vi redan har är mycket mer klimatvänligt än att bygga nytt.
Vimmerby Tidning har tidigare träffat Carina Johansson och Michaela Hinze som protesterar mot rivningsplanerna i Virserum.
Hyreshusen som ska rivas på Ringvägen i Virserum är byggda på 1960-talet.
– Det var ganska bra saker man byggde på 60-talet. Det var gedigna material och saker som har hållit länge. Med tanke på den kvalitet som man i dag bygger med kommer det inte alls att hålla i 50 år. Inom byggbranschen finns en hel del rapporter om att kvaliteten har sjunkit ganska dramatiskt under de senaste årtiondena, säger Dominika V. Polanska.
Vad brukar hyresgäster ha invändningar mot när hyresvärdar gör förändringar?
– Framför allt handlar det mycket om kostnaden kopplat till möjligheten att bo kvar i sitt hem. Det är främsta skälet till varför folk protesterar. De ser att det kanske blir omöjligt att bo kvar efter en omfattande renovering, eftersom den nya hyran inte kommer att tillåta det. Eller som i fallet med de hyresgäster du har pratat med, att deras hem jämnas med marken.
Vad kan hyresvärdarna göra bättre?
– Hyresvärdarna kan framför allt prata med sina hyresgäster och höra vad de tycker om olika åtgärder. Involvera dem så mycket som möjligt. När de är delaktiga i olika ombyggnationer så minskar protesterna. Man känner att man har någon sorts medbestämmanderätt. Det handlar om att kommunicera men också ha en dialog, så att det går åt båda hållen. Folk kan bli rätt frustrerade när de bara blir informerade om olika beslut men inte delaktiga i dem.
Ett av hyreshusen som ska rivas på Ringvägen i Virserum.