"Folk kan bli rÀtt frustrerade nÀr de bara blir informerade om olika beslut men inte delaktiga i dem, sÀger Dominika V. Polanska, docent i sociologi och lektor i socialt arbete pÄ Södertörns högskola.
Rivningar Àr en högaktuell frÄga i Hultsfreds kommun. Under de kommande Ären ska Hultsfreds BostÀder riva flera hyreshus med totalt 93 lÀgenheter i Hultsfred, Virserum och Silverdalen.
Vimmerby Tidning har tidigare rapporterat om hyresgÀster i Virserum som motsÀtter sig rivningen av deras lÀgenheter.
Dominika V. Polanska Àr docent i sociologi. Hon har intresserat sig för bostadspolitik, framför allt hur mÀnniskor organiserar sig kring sitt boende, och forskat kring det i Sverige och Polen.
Det finns exempel pÄ rivningsplaner som dragits tillbaka efter protester frÄn hyresgÀster. Dominika V. Polanska berÀttar om rivningar som var tÀnkta att ske i samband med renoveringar i Husby i norra Stockholm pÄ 00-talet.
â Det allmĂ€nnyttiga bostadsbolaget, Svenska BostĂ€der, tog tillbaka beslutet för att det blev en sĂ„ stor protestvĂ„g bland hyresgĂ€sterna â just för att de inte hade fĂ„tt vara med i beslutet om hur omrĂ„det skulle utvecklas. Det gjorde ocksĂ„ att man lade ner planer pĂ„ ganska kraftiga renoveringar som skulle innebĂ€ra höga hyreshöjningar, sĂ€ger hon.
De största rivningarna i svenska stÀder genomfördes under 1950-, 1960- och 1970-talen.
â Framför allt under 60-talet revs mĂ„nga stadskĂ€rnor. Det vĂ€ckte ocksĂ„ en hel del protester, men dĂ„ hade man hunnit riva ganska mycket. Protesterna gjorde ocksĂ„ att vi fick lagstiftning som gav hyresgĂ€sterna rĂ€tt att motsĂ€tta sig en rivning och ombyggnation som var vĂ€ldigt progressiv pĂ„ den tiden. PĂ„ 70-talet kom en bostadssaneringslag som pĂ„ 90-talet försvann eller reviderades kraftigt.
I StÄlhagen i Hultsfred ska totalt 43 lÀgenheter rivas pÄ GranitvÀgen.
SÄ hyresgÀsternas möjlighet att motsÀtta sig en rivning har blivit sÀmre?
â Ja, om vi jĂ€mför med den lagstiftning vi hade pĂ„ 70-talet och Ă€nda fram till 90-talet. De senaste tre decennierna kan man konstatera att det gradvis har blivit sĂ€mre.
Varför har man gjort den förÀndringen?
â Det kan man frĂ„ga vĂ„ra politiker om, tycker jag. Det Ă€r vĂ€l ett sĂ€tt att vĂ€rna Ă€ganderĂ€tten och ett sĂ€tt att frigöra sig ansvaret. I stĂ€llet för att kommunen behöver stĂ„ för en renovering kan man anvĂ€nda det som ett svepskĂ€l.
Hultsfreds BostÀder river för att minska antalet tomma lÀgenheter i kommunen. Samtidigt planeras nybyggnation. Att renovera i stÀllet för att riva ses inte som ekonomiskt försvarbart.
â Det blir vĂ€ldigt dyrt att renovera de hĂ€r lĂ€genheterna, sa det kommunala bostadsbolagets vd Helena GrybĂ€ck Svensson nĂ€r fastighetsstrategin presenterades.
â Mycket handlar om ekonomi, men med tanke pĂ„ att vi befinner oss i en klimatkris sĂ„ kĂ€nns det inte sĂ€rskilt klimatvĂ€nligt att man river fastigheter och inte renoverar det som finns, sĂ€ger Dominika V. Polanska och fortsĂ€tter:
â Vad jag förstĂ„tt tĂ€nker kommunen bygga nytt. DĂ„ Ă€r frĂ„gan: Hur klimatvĂ€nlig Ă€r en sĂ„dan strategi? Har de hĂ„llbarhetsmĂ„l och samtidigt river de befintliga bestĂ„nd och bygger nytt? Det Ă€r inte sĂ€rskilt klimatvĂ€nligt. Att ta vara pĂ„ det vi redan har Ă€r mycket mer klimatvĂ€nligt Ă€n att bygga nytt.
Vimmerby Tidning har tidigare trÀffat Carina Johansson och Michaela Hinze som protesterar mot rivningsplanerna i Virserum.
Hyreshusen som ska rivas pÄ RingvÀgen i Virserum Àr byggda pÄ 1960-talet.
â Det var ganska bra saker man byggde pĂ„ 60-talet. Det var gedigna material och saker som har hĂ„llit lĂ€nge. Med tanke pĂ„ den kvalitet som man i dag bygger med kommer det inte alls att hĂ„lla i 50 Ă„r. Inom byggbranschen finns en hel del rapporter om att kvaliteten har sjunkit ganska dramatiskt under de senaste Ă„rtiondena, sĂ€ger Dominika V. Polanska.
Vad brukar hyresgÀster ha invÀndningar mot nÀr hyresvÀrdar gör förÀndringar?
â Framför allt handlar det mycket om kostnaden kopplat till möjligheten att bo kvar i sitt hem. Det Ă€r frĂ€msta skĂ€let till varför folk protesterar. De ser att det kanske blir omöjligt att bo kvar efter en omfattande renovering, eftersom den nya hyran inte kommer att tillĂ„ta det. Eller som i fallet med de hyresgĂ€ster du har pratat med, att deras hem jĂ€mnas med marken.
Vad kan hyresvÀrdarna göra bÀttre?
â HyresvĂ€rdarna kan framför allt prata med sina hyresgĂ€ster och höra vad de tycker om olika Ă„tgĂ€rder. Involvera dem sĂ„ mycket som möjligt. NĂ€r de Ă€r delaktiga i olika ombyggnationer sĂ„ minskar protesterna. Man kĂ€nner att man har nĂ„gon sorts medbestĂ€mmanderĂ€tt. Det handlar om att kommunicera men ocksĂ„ ha en dialog, sĂ„ att det gĂ„r Ă„t bĂ„da hĂ„llen. Folk kan bli rĂ€tt frustrerade nĂ€r de bara blir informerade om olika beslut men inte delaktiga i dem.
Ett av hyreshusen som ska rivas pÄ RingvÀgen i Virserum.