Småskolor i Vimmerby kommun ska ses över. "Med tanke på de låga födelsetalen blir det aktuellt att göra det. Men detta är inte en ny utredning likt den som vi gjorde i vintras", säger Lars Johansson (V).
Vi backar bandet lite.
År 2015, när den dåvarande kommunmajoriteten la fram sin rambudget, hotades fyra landsbygdsskolor (i Tuna, Gullringen, Djursdala och Rumskulla) av nedläggning. Det hade till stor del ekonomiska motiv och handlade mycket om att kommunen ville spara in på kostnaderna som det innebär att bedriva verksamheterna, samtidigt som man ville säkerställa att skolverksamheten i kommunen bedrivs på ett hållbart sätt.
Samma diskussion har redan en gång blossat upp ordentligt under det nuvarande styret. Så sent som i slutet av förra året gjorde barn- och utbildningsnämnden en utredning kring de fyra småskolorna och deras framtid. I den vevan presenterades bland annat olika förslag på hur elever skulle kunna flyttas om kommunen hade bestämt sig för att lägga ner en eller flera av skolorna.
Men så blev det inte. I början av det här året togs beslut togs om att samtliga skolor skulle bli kvar. Låt oss spola fram tiden till nu.
Kommunens ekonomi är hårt ansträngd och majoriteten har presenterat ett budgetförslag för 2025, med plan för 2026-2027. Sedan tidigare har flera besparingsåtgärder trätt i kraft, och i en skrivelse från majoriteten framkommer nu elva nya "uppdrag" från kommunen, i syfte att få bukt med den ansträngda ekonomin.
Bland annat handlar det om att "uppdatera översynen av antalet förskolor och skolor i kommunen baserat på befolkningsprognos från SCB". Mycket handlar om att utreda hur liten en skola egentligen kan vara.
Kommunstyrelsens ordförande Helen Nilsson (S) förstår att detta kan väcka oro, men säger samtidigt att det är nödvändigt.
– Vi stänger inga dörrar, vi gläntar lite på dem så får vi se var vi hamnar. Om man ligger 74 miljoner kronor över (standardkostnaden, reds. anm) med jämförbara kommuner måste man öppna alla dörrar.
Lars Johansson (V):
– Det handlar om att ta reda på hur liten en skola kan vara, både ur en pedagogisk och social aspekt. Med tanke på de låga födelsetalen blir det aktuellt att göra det. Men detta är inte en ny utredning likt den som vi gjorde i vintras.
– Jag tror att de på orter med minskade barnkullar har en medvetenhet om att om inte utvecklingen vänder kommer det inte finnas kvar (förskolor och skolor, reds. anm) för evigt.
Barn- och utbildningsförvaltningens ordförande, Lars Sandberg (C), säger att det finns en gräns och det gäller att kommunen hittar den.
– Det finns ingen förälder som vill ha en hur liten skola som helst utan behöriga lärare.
Det riktas bland annat ett uppdrag om att avveckla öppna matsalar. Bland annat på Granen i Vimmerby.
Ett annat uppdrag handlar om effektivisering av kost, lokalvård och fastighetsförvaltning. Det riktas bland annat ett uppdrag om att avveckla öppna matsalar. I detta fall Solgläntan i Tuna, Frödala i Frödinge och Granen i Vimmerby.
– Det är en relativt dyr verksamhet i kommunen. Det är ingen rolig sak att behöva göra, men vi kommer titta på det här och kommer behålla lokalerna för social samvaro. Portionerna som serveras är mycket dyra per portion, i vissa fall 500 kronor, på grund av att det behöver finnas personal på plats, säger Lars Johansson.
Samtidigt berättar majoriteten att de ska gå tillbaka till ett matsystem igen, och det är varm mat som ska serveras för att på så sätt frångå kylmaten.
För att minska kommunens lokalytor, som är ytterligare ett uppdrag, har BUN lagt ett förslag om att undersöka om det går att flytta vuxenutbildningen in i gymnasiets lokaler, och återkoppling efterfrågas till februari.
– Det är många aspekter att ta hänsyn till i den här frågan. På gymnasiet finns det fler ytor och platser än vad det finns elever och därmed finns det potential att flytta in en annan verksamhet. Men det handlar såklart lite om antalet program som kommer finnas och så vidare, berättar Lars Sandberg.
Majoriteten, med Helen Nilsson (S) och Peter Karlsson (C) i spetsen, har presenterat ett nytt budgetförslag för 2025, och en plan för 2026-2027.
Man ska även se över externa lokaler som hyrs ut av kommunen.
Ser vi till siffrorna hoppas majoriteten vända på den dystra trenden. 2024 hade de budgeterat för ett nollresultat, men prognosen visar att det går mot ett minusresultat på 35 miljoner kronor. Året dessförinnan, 2023, gick kommunen 10,6 miljoner kronor back.
Kommande år är första året som prislappsmodellen kommer gälla inom kommunen. Budgeten för 2025 omfattar cirka 1,2 miljarder kronor (skatteintäkter och bidrag), och man budgeterar för ett överskott på 1 procent, vilket ger 12 miljoner kronor.
För 2026 är målet 1,25 procent (16 miljoner kronor) och för 2027 1,5 procent (19 miljoner kronor).
Det framkommer i budgeten att Vimmerby kommun inte har dåligt med pengar i ett jämförande perspektiv, men i dagsläget gör man av med mycket mer pengar än vad som finns utrymme för. Den stora boven i dramat är verksamhetens nettokostnader, och en trend för nettkokostnadsavvikelse som går i fel riktning.
Det planeras för en självfinansieringsgrad på 100 procent för de kommande tre åren, vilket innebär att kommunen har som mål att inte låna pengar för investeringar. Nyligen höjde kommunens egen långivare, Kommuninvest, riskfaktorn för Vimmerby, vilket kan vara en förklaring till åtgärden.
I budgeten presenteras även prioriteringar för 2025.
Utöver tekniska ramar får kommunstyrelsen 9,9 miljoner kronor, till följd av en förbättrad skatteunderlagsprognos. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden får 18,2 respektive 21,2 miljoner – mycket mindre pengar än vad nämnderna anser sig vara i behov av för att klara av verksamheterna.
Finansförvaltningen tilldelas 56,5 miljoner kronor, för löneökningar enligt CLA (centrala löneanslaget), och detta på en period av 20 månader. För valnämnden försvinner istället 0,7 miljoner kronor – detta eftersom 2025 inte är ett valår.
Peter Karlsson (C) om budgeten och fördelningen av pengar till nämnderna:
– Ingen har egentligen fått det de velat ha, men vi är ändå överens med ordförandena för nämnderna. Det finns inte mer pengar helt enkelt. Det är ingen stark budget som läggs, vi har tuffa år framför oss. Budgeten är absolut inte stark, men den måste hållas.
Den kommunala skattesatsen förblir densamma på 22,36 kronor per 100 kronor. Den har varit oförändrad sedan höjningen 2016.