Jacob Käll (C) är vice ordförande i kommunstyrelsen. Han säger att fler åtgärder för att minska kommunens kostnader är attt vänta före semestern. "en stor del av kommunerna görr liknande saker som vi nu" säger han.
– Det är svårt att sätta en prislapp på vad åtgärderna innebär i pengar. Det beror på vilka åtgärder som vidtas. Sen kommer det att komma mer och tyngre åtgärder, säger Jacob Käll (C) vice ordförande i kommunstyrelsen.
Ett nytt pensionavtal, inflationen med stigande matpriser och höjda priser på drivmedel och el ökar på kommunens kostnader med 40 miljoner kronor bara i år. Därtill gör varje procent som räntan höjts att kommunens räntekostnad ökar med fem miljoner kronor. Det är ökade kostnader som den röd-gröna majoriteten lyfter fram i en debattartikel i lokala medier på fredagsförmiddagen.
Utöver det dras de tre tunga nämnderna kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden med underskott på drygt 46 miljoner kronor tillsammans i år.
Överskott från pensionsplaceringar på börsen, överskott på statliga stöd för flyktingmottagning eller statliga pandemistöd som tidigare räddat det kommunala bokslutet finns inte längre kvar.
Därför är det nedskärningar i de kommunala verksamheterna som gäller.
Vänsterpartiet, här representerat av Lars Jaohansson, (V) har länge divit på för sänkta arvoden. Nu blir det en säkning med fem procent. Det ger en besparing på 300 000-400 000 kronor. För Helen Nilsson (S) som har högsta arvodet, 65 700 kronor i månaden, innebär det en säkning med 3 285 kronor per månad.
Arvoden till politiker sänks med fem procent. Det innebär att kommunstyrelsens ordförande, Helen Nilsson (S) som har högsta arvoden får en "lönesänkning" med 3 285 kronor i månaden. Totalt räknar man med att de sänkta arvodena minskar kostnaderna med uppemot 400 000 kronor om året.
– Det är också pengar och det finns ett signalvärde i att vi själva tar en del av besparingarna, säger Jacob Käll.
Vilka investeringar som kommer att få stryka på foten tills vidare vill han inte precisera.
– Vi började ju med planerna på den nya högstadieskolan och vi fortsätter med att gå igenom alla både större och mindre investeringar. Så det är klart att en hel del kommer att skjutas på framtiden, säger Jacob Käll.
En åtgärd manar till stor försiktighet att tillsätta lediga tjänster.
Vad ser du för risk för uppsägningar av personal?
– Det är svårt att säga. Vi vill värna personalen och en god arbetsmiljö, så vi tittar hellre på hårda värden som lokaler än på personal.
– Även när det gäller tillsättande till tjänster går det inte att tokbromsa, är det nödvändigt att bemanna så måste det göras. Den kollen görs ju redan i dag, säger han.
Lever någon mindre skola på landsbygden farligt på grund av det ekonomiska läget?
– Nej, det är ingenting vi pekar på. BUN gör en utredning av skolstrukturen. Den avser också skolorna i Vimmerby för att se om något kan göras. Det är fortfarande kvalitetskravet som gäller, säger Jacob Käll.
I april beslutade den rödgröna majoriteten att lägga ner planerna på en ny högstadieskola i Vimmerby på grund av ekonomiska skäl.
Borde ni inte vidtagit åtgärder tidigare?
– Visst kan man tycka det, men vi har också gjort en del. Samtidigt är de gigantiska kostnaderna för de nya pensionsavtalen överraskande och vi hade förväntat oss mer statsbidrag. Vi utför trots allt en hel del verksamhet på uppdrag av staten. En stor del av kommunerna är i samma läge, så jag kan inte se att Vimmerby sticker ut. SKR, Sveriges kommuner och regioner har räknat ut att 24 miljarder saknas, säger Jacob Käll.
Han säger att mer konkreta åtgärder för att klara kommunens kostnader i år är att vänta före semestern. Men han vill inte konkretisera vad det rör sig om.
Samtidigt kommer besluten om budetramar för 2024 sannolikt att skjutas fram till hösten.
– Det mesta pekar på det. Framför allt för att det är så osäkert med vad vi får från staten.