Höga kostnader för interkommunal ersättning för gymnasieskolan har tidigare lyfts fram som en stor anledning till barn- och utbildningsnämndens hårt pressade ekonomiska situation. "Beräkningen nu visar att vi bara ligger hundratusen kronor över budget på den punkten. Vi har trott att vi skulle ligga betydligt sämre till än så. Det är en ljusning", säger Peter Karlsson (C).
Barn-och utbildningsnämndens senaste budgetuppföljning visar att nämnden budgeterar med ett totalt underskott på 12,7 miljoner kronor. Om man räknar bort de drygt fyra miljoner kronor som BUN tilldelades på kommunfullmäktige i början av veckan landar det totala, preliminära underskottet på 8,7 miljoner kronor.
Under en pressträff på onsdagen betonar nämndens ordförande, Peter Karlsson (C), att den ekonomiska prognosen trots det ser bättre ut än den gjorde den förra månaden, och lyfter siffran för interkommunal ersättning, IKE, på gymnasiet som ett glädjande exempel.
– Beräkningen nu visar att vi bara ligger hundratusen kronor över budget på den punkten. Vi trodde att vi skulle ligga betydligt sämre till än så. Det är en ljusning, säger Peter Karlsson.
En av anledningarna till det är att elever som valt gymnasieskolor utanför kommunen i hög grad inte har valt de utbildningar som skulle vara dyrast för kommunen att bekosta.
– Men den stora anledningen till det är de 7,5 miljoner kronorna som nämnden förstärkte IKE-budgeten med i årets budget, flikar skolchef OIa Karlsson in.
Hur stora IKE-kostnaderna för nämnden faktiskt kommer att bli avgörs först när terminen är igång, eftersom det händer att elever ändrar sig i sina val av gymnasium i sista sekund.
Peter Karlsson betonar att nämndens ekonomiska situation fortfarande är ansträngd, även om det just nu inte ser riktigt så illa ut som de befarat. Som ett led i att kunna göra något åt det har nämnden gett förvaltningen i uppdrag att se över strukturen för det som kallas för ViGyLär, alltså gymnasiet, lärcenter och campus.
– Deras uppdrag är att utreda en framtida struktur som är anpassad efter det prognostiserade antalet elever och de tekniska ramarna för respektive verksamhet, säger Peter Karlsson.
En konkret punkt för förvaltningen att titta på är situationen med överflödiga skollokaler.
– Vi ser att vi har mer lokalkapacitet än vi har elever. Vi har ett gymnasium för 600 elever och vi är ungefär 400 nu, och med minskande elevkullar ser vi att det är större än det behöver vara.
– Den här utredningen är bland annat till för att se om lokalerna kan användas på ett mer effektivt sätt, säger Ola Hammarbäck (KD).
En del av uppdraget är också att utreda programstrukturen på gymnasiet. Inget datum är satt för när utredningen ska vara klar.