Turerna – och de är många – kring Nya Kungsbergsskolan har vi beskrivit flera gånger. I korta drag har de olika förslagen handlat om en gemensam högstadie- och gymnasieskola för cirka 1800 elever, en något mindre skola för 900 elever i högstadium och särskola och nu till slut, en skola för 700 högstadieelever och 75 platser för särskolelever. Turerna kring ärendet fortsatte in i det sista. För det var – visade det sig – ett misstag att ärendet överhuvudtaget hamnat på dagordningen.
– Vi hade kunnat lyfta bort det men då fanns också uppfattningen att oppositionen inte hade gillat det. Det finns olika åsikter i frågan som man kan vilja diskutera, förklarade fullmäktiges ordförande Lars Vikinge (C).
Det var under den tidigare Koalition för Linköping ( S. MP och L ) som planerna på en storskola på riktigt presenterades. Det förslag som Koalition för Linköping bestämt sig för innebar en blandad skola för 1 800 elever. Ett vinnande arkitektförslag Laterna Magica, korades juni 2017. Samma höst fick Liberalerna kalla fötter och hoppade av den gemensamma planen. Sedan hände inget.
Med tanke på att Linköping sedan länge har brist på skollokaler så är det inte optimalt att dra skollokalfrågor i långbänk.
Läs mer: Fria skolvalet sätts ur spel
Det kan ha avgjort att S och M, våren 2018, tog ett beslut över blockgränsen att enas om en skola för 900 högstadieelever.
Läs mer: Blockpolitiken bruten
Bitterheten över att (M) nu valt att bryta den överenskommelsen är stor hos framförallt S. Inläggen från delar av oppositionen handlade också uteslutande om vad som ska hända med alla de elever som – hävdar man – blir utan skolplats.
– Vi ska bygga en normal nybyggd skola. Inte överflådigt och inte otillräckligt. Vi ska bygga en rimlig storlek till en rimlig kostnad, sa Erik Östman (M) ordförande för barn- och ungdomsnämnden.
Cecilia Gyllenberg Bergfasth (MP) var märkbart upprörd.
– Det är tydligt att allt handlar om pengar. Att spara på skolan är ren dumsnålhet, det finns inga vinster att göra, sa hon.
Elias Aguirre (S) efterlyste en konsekvensbeskrivning och hävdade att beslut av den här storleken borde vara blocköverskridande och att S därför höll kvar vid uppgörelsen med M från förra året. Att byggkostnaderna är stora sticker han inte under stol med.
– Det är ett bekymmer och en viktig fråga inför framtiden. Men kostnaderna nu blir vare sig mindre eller större någon annanstans.
När skolan krympt blir det också tomtmark över, och Aguirre undrade vad Alliansen tänkt göra med den.
– Ska ni bygga ett kasino, efter att ni sparat in på de 200 eleverna? Ni minskar skolan, men problemet kommer att dyka upp någon annanstans.
Vänsterpartisten Björn Alling dristade sig till att undra om minskningen av skolan var ett medvetet sätt att öka konkurrensen och öppna vägen för privata alternativ.
Något som fick Erik Östman (M) att verka se rött och anklaga Alling för att slå under bältet.
– Ni har drivit upp kostnaderna för att ni vill bygga flådigt, sedan blir ni förvånade när någon säger att det blir för dyrt.
Mari Hultgren (S) varnade för risken att klasserna blir större när eleverna blir fler och betonade vikten av att använda attraktiv tomtmark på bästa sätt.
– Det är inte ansvarsfullt att inte tänka genom vad som ska byggas där. För sedan står det där. Det blir väldigt svårt att ändra på i efterhand.
Till slut, efter en timma och 17 minuters debatt kunde Lars Vikinge slå klubban i bordet. Beslutet är taget; Nya Kungsberget blir en skola för 775 elever.